January
Tuesday 10 December 2013 photo 1/1
|
I dagarna nu på slutet känns allt lite längre bort. Stöd och fokus. Obefintlig vilja till någonting annat än att komma bort härifrån.
Jag vill inte vara den där grabben som aldrig fick vad han förtjänade i sociala relationer, men har lyckats med det i alla fall.
Tro mig, jag har en oerhört bra flickvän och väldigt bra vänner, men det känns så hopplöst att gång på gång inse att jag verkligen inte fungerar ihop med andra människor, det känns förjävligt att göra saker och pusha konstant för att ge en annan människa någonting som de knappt märker, som de inte ser är stor kraftansträngning.
Ses jag på andra sätt än killen som sitter längst bak i bussen, har en underlig mustasch och lyssnar på allting så länge det bara har en text som jag beundrar? Syns jag ens lite? Tvivel.
När man själv blivit rättad så väntar nästa i kön på räddning.
Uppskatta mig då.
Tro mig, jag har en oerhört bra flickvän och väldigt bra vänner, men det känns så hopplöst att gång på gång inse att jag verkligen inte fungerar ihop med andra människor, det känns förjävligt att göra saker och pusha konstant för att ge en annan människa någonting som de knappt märker, som de inte ser är stor kraftansträngning.
Ses jag på andra sätt än killen som sitter längst bak i bussen, har en underlig mustasch och lyssnar på allting så länge det bara har en text som jag beundrar? Syns jag ens lite? Tvivel.
När man själv blivit rättad så väntar nästa i kön på räddning.
Uppskatta mig då.
Annons
Visa toppen
Show footer