Matbröd, chips och bullar.

Jag vaknade i morse av att pappa kom in i mitt rum och sa att han hade gjort ägg och bacon till mig, och att det stod färdigt nere i köket. Han vet verkligen hur han ska göra för att få mig så gott som klarvaken. Haha. Scrambled egs (stavning?) är det godaste man kan få som frukost. Och det har han på något mystiskt sätt lyckats lista ut att jag tycker... Morgonen var extra lugn eftersom vi var ensamma hemma. Mamma och Victoria åkte till Sandviken i går för att hälsa på mormor, och Esther åkte på konfa-träff tidigt i morse. Skönt!

Igår drog jag till stan med Sten direkt efter att jag slutat skolan. Sista lektionen var hemkunskap, och den här gången skulle vi göra kanelbullar. Jag och halva gruppen kom för sent enligt Lea (läraren) som hade glömt bort att vi ändrat tid till 15.00 från 14.40. Men det var nog inte det värsta ändå. Jag och Sten hade kommit överrens om att vi skulle jobba ihop den här gången och vi var verkligen supertaggade. För en gångs skull det vill säga. Men så plötsligt får Lea en idé om att hon ska para ihop mig med Marielle i stället och David, som egentligen skulle jobbat med henne, med Sten. Drygt! Jag har ju självklart inget emot Marielle, vi är som systrar för varandra, men den här gången förstörde läraren för båda oss två. När vi skulle börja baka såg vi att Lea hade lagt fram två recept; Vetebröd och Matbröd. Men greje var den att hon sa inte att vi måste välja vetebröd om vi skulle göra bullar. Så vi tog och gjorde matbröd i stället, bara för att den degen skulle gå fortast att göra. Men sen när vi nästan är klara och ska börja göra bullarna så kommer hon fram till oss och undrar varför vi inte gjorde vetebröd... Hon måste ha vart väldigt trött den dagen, för det var faktiskt hon som sa att det var det receptet vi skulle välja. Tyvärr så kunde vi inte göra kanelbullar av degen så det blev bara vanligt bröd. Men det blev faktiskt succé. Vi bytte bröd mot bullar med andra i gruppen och våra bröd blev riktigt populära. Så även om vi inte fick göra det vi tänkt oss från början, blev det ändå väldigt bra. Mumsigt bumsigt.

I kväll ska jag hjälpa till i Café Foajé på pingst. Ska nog bara stå cirka en timme efter mötet, men då har jag i alla fall något att göra. Och så får man ju inte glömma melodifestivalen. Förra veckan dog jag när jag såg det. Jag blev helt kär i Keep On Walking med Salem al Fakir. Inte i han alltså, jag menar låten. Den är så sjukt bra! Knarkade sönder den i går under skolan. Jag är nog ganska knasig om jag tänker efter. Eller nej, jag behöver inte ens tänka efter för att veta det säkert.

Usch, jag mår illa just nu. I går när jag kom hem hade pappa köpt bacon-chips. Jag var så fruktansvärt chipssugen att jag inte brydde mig om hur det smakade, utan åt bara. Så jag får nog skylla mig själv antar jag. De där chipsen var hemska. Det enda som hände var att man blev illamående och törstig av dem. Haha, fail.

Nu ska jag gå och fixa mig. Tänkte duscha och sen sminka mig lite. Som vanligt alltså... Jag har verkligen inget mer att säga nu. Tror jag inte i alla fall. Hm...

Over and out

There are more blog posts on this day (3)