Sunday 22 February 2009 photo 1/1
|
Jag kan ju åtminstone glädja mig själv över att min observationsförmåga fortfarande är i utmärkt skick, om jag nu någonsin oroade mig över det. Något var det allt.
Det finns så jävla mycket jag vill skriva just nu, så mycket som bara vill komma ut, men det går inte. Ord räcker helt enkelt inte till, inte ens om jag så skulle använda dem alla i världen. Jag känner mig sjukt tom, samtidigt som jag håller på att spricka av att det inte får plats fler känslor inom mig. Jag vill skrika, samtidigt som jag bara vill att tystnaden ska låta mig glömmas bort. Jag vill sova bort allt, samtidigt som jag inte vill låta mig drömma. Jag vill sjunga ut om det för full hals, trots att jag har svårt att andas. Jag vill se dig rakt i ögonen, men det gör bara för ont. Jag vill inte dö, men ibland undrar jag om jag inte vill leva heller. Jag vet verkligen inte hur jag ska formulera mig, så jag låter någon annan göra det åt mig. I det här fallet ingen mindre än den framlidne Johnny Cash.
I hurt myself today to see if I still feel
I focus on the pain, the only thing that's real
The needle tears a hole, the old familiar sting
Try to kill it all away, but I remember everything
What have I become,
my sweetest friend?
Everyone I know
goes away in the end.
And you could have it all:
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt
I wear this crown of thorns upon my liar's chair
Full of broken thoughts I cannot repair
Beneath the stains of time the feelings disappear
You are someone else, I am still right here
What have I become,
My sweetest friend?
Everyone I know
Goes away in the end
And you could have it all:
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt
If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way
Ska försöka göra läxor imorgon, om jag nu kan koncentrera mig på dem. Så länge de kan låta mina tankar riktas mot något annat en stund är det precis vad jag behöver. Nu är det däremot sömn som gäller. Jag hoppas inte att jag kommer ihåg nattens drömmar som jag kommer att ha. Det är en hemsk känsla att vakna upp ur en dröm och inse att verkligheten inte är som man nyss upplevde den som.
In case I don't see ya: Good afternoon, good evening and good night.
I focus on the pain, the only thing that's real
The needle tears a hole, the old familiar sting
Try to kill it all away, but I remember everything
my sweetest friend?
Everyone I know
goes away in the end.
And you could have it all:
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt
I wear this crown of thorns upon my liar's chair
Full of broken thoughts I cannot repair
Beneath the stains of time the feelings disappear
You are someone else, I am still right here
What have I become,
My sweetest friend?
Everyone I know
Goes away in the end
And you could have it all:
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt
If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way
Comment the photo
fast jag tycker det finns olika tomheter, och jag skulle vilja förstå din mer.. Antingen kan det vara för att man inte blir förstådd av vänner eller att man knappt umgås med vänner så då känner man sig lämnad.. eller oxå så kan det bero på kärleken? att man inte har funnit den än. Men oxå kan det bero på att man bär en hemlighet som man vill berätta men kan inte och då känner man sig så ensam!
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/quenya/334905630/


Visa toppen
Show footer