september
tisdag 2 december 2008 bild 1/1
|
Jag önskar att du finns,
när vägen blir för svår
och hjälper mig och minns,
du vakar vart jag går.
Håller mig i hand,
skänker tröst ibland.
Vi vandrar vägen fram,
fastän mödosam,
till en plats där lyckan bor.
Om det blir mörkt och kallt, jag ber om ljus inatt,
som lyser överallt, från stjärnor ovanför
och dom att lita på, dom värmer oss trots allt,
dom är så rysligt små, dom faller ner och dör.
De lyser upp vår värld, trösten den är stor,
de följer med vår färd, och himmelen tror..
Vi vandrar vägen fram, fastän mödosam,
till en plats där lyckan bor.
Där ska vi mötas, sorgerna blir glömda,
svarta minnen som bara var drömda.
Där är vi bara en liten barnaskara,
som sträcker våra händer mot en himmel blå.
Vad finns det för en nåd, vi ber och hoppas på?
Och vad är det som vi bär, som gör att att kärleken finns där,
så skört som spindeltråd, ändå ska vi lyckan nå.
En vän att hålla kär, en vän att hålla kär,
du som hör vår bön och gör vår värld så skön,
trösta dina små, hjälp oss då och då,
lycklig den som dig kan nå.
~
Snart skoldax.
Ska se En sång för Martin direkt på vården nu på morgonen, vilket käns skönt, ortoligt bra film, inte minst i detta sammanhang.
22 dagar kvar till julafton, vilken jag älskar, men man längatar inte riktigt dit, käns som att julen tar slut efter julafton, så adventtid är ju som allra bäst egentligen, inför julen. Dock, så vill inte snön visa sig, jag hoppas den kommer snart! Jul är likamed snö, så konstigt är det ju inte att man inte haft en riktig julkänsla de senaste åren. Mamma tror att det lika mycket beror på att det var så mycker mer paket och så när man var liten och att man inte var med och juldonade på samma sätt. Men det minsan tror inte jag. Man borde väl få mer julkänsla av att vara med och julstöka.. Sen skiter jag fullständigt i paketen, kan vara utan om det är så. Jag blir så irriterad på att julafton sitter i sjuttioelva paket, hellre får jag tre paket än femtiotre. Julklapparna bör ändå inte vara det huvudsakliga. Det enda jag saknar med julklappar ärönskelistan, gud så många vekor man filade på den... Tror jag ska skriva en önskelista på annat jag önskar mig, som ett läxfri termin, slippa förkylning för ett år och en syster med mer tålamåd eller så.. Skulle kännas lite roligare än en ny kamera det! Hih (:
Sen kanske jag ska önska mig att jag klarar av att hålla mitt nyårslöfte! Att man varje år tror att detta år skall bli det första som man håller sitt nyårslöfte. Äh, nyårslöfte är bara ångest som man försöker skicka med raketerna upp. Jag mins att jag ifjol önskade att jag skulle bli snällare och sluta stressa. Det gick ju som det gick med det.
Men så länge man inte ger upp, så finns det hopp! Så är det ju vad det gäller allt.
Skola nu...
Jag önskar att du finns,
när vägen blir för svår
och hjälper mig och minns,
du vakar vart jag går.
Håller mig i hand,
skänker tröst ibland.
Vi vandrar vägen fram,
fastän mödosam,
till en plats där lyckan bor.
Om det blir mörkt och kallt, jag ber om ljus inatt,
som lyser överallt, från stjärnor ovanför
och dom att lita på, dom värmer oss trots allt,
dom är så rysligt små, dom faller ner och dör.
De lyser upp vår värld, trösten den är stor,
de följer med vår färd, och himmelen tror..
Vi vandrar vägen fram, fastän mödosam,
till en plats där lyckan bor.
Där ska vi mötas, sorgerna blir glömda,
svarta minnen som bara var drömda.
Där är vi bara en liten barnaskara,
som sträcker våra händer mot en himmel blå.
Vad finns det för en nåd, vi ber och hoppas på?
Och vad är det som vi bär, som gör att att kärleken finns där,
så skört som spindeltråd, ändå ska vi lyckan nå.
En vän att hålla kär, en vän att hålla kär,
du som hör vår bön och gör vår värld så skön,
trösta dina små, hjälp oss då och då,
lycklig den som dig kan nå.
~
Snart skoldax.
Ska se En sång för Martin direkt på vården nu på morgonen, vilket käns skönt, ortoligt bra film, inte minst i detta sammanhang.
22 dagar kvar till julafton, vilken jag älskar, men man längatar inte riktigt dit, käns som att julen tar slut efter julafton, så adventtid är ju som allra bäst egentligen, inför julen. Dock, så vill inte snön visa sig, jag hoppas den kommer snart! Jul är likamed snö, så konstigt är det ju inte att man inte haft en riktig julkänsla de senaste åren. Mamma tror att det lika mycket beror på att det var så mycker mer paket och så när man var liten och att man inte var med och juldonade på samma sätt. Men det minsan tror inte jag. Man borde väl få mer julkänsla av att vara med och julstöka.. Sen skiter jag fullständigt i paketen, kan vara utan om det är så. Jag blir så irriterad på att julafton sitter i sjuttioelva paket, hellre får jag tre paket än femtiotre. Julklapparna bör ändå inte vara det huvudsakliga. Det enda jag saknar med julklappar ärönskelistan, gud så många vekor man filade på den... Tror jag ska skriva en önskelista på annat jag önskar mig, som ett läxfri termin, slippa förkylning för ett år och en syster med mer tålamåd eller så.. Skulle kännas lite roligare än en ny kamera det! Hih (:
Sen kanske jag ska önska mig att jag klarar av att hålla mitt nyårslöfte! Att man varje år tror att detta år skall bli det första som man håller sitt nyårslöfte. Äh, nyårslöfte är bara ångest som man försöker skicka med raketerna upp. Jag mins att jag ifjol önskade att jag skulle bli snällare och sluta stressa. Det gick ju som det gick med det.
Men så länge man inte ger upp, så finns det hopp! Så är det ju vad det gäller allt.
Skola nu...
Kommentera bilden
1 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/rosenmatilda/301956245/
Visa toppen
Visa sidfoten