Friday 30 March 2007 photo 2/3
|
Ibland, så känner jag mig så tjock i huvudet. Som nu, det går inte förklara den fyllnad som finns i mitt huvud. Det finns ingen ork att tänka eller inga ord att säga. Orden finns inte, de är som luft. Man skiter i den, men man vet om att man måste ha den, för att överleva. Ett hjärta som bara pumpar och pumpar så fort att man inte vet hur man ska sitta, eller ligga. En puls som pumpar så hårt att man kan se den, två ögon som alla ser, de bara forsar, så man kan bilda världens största flod. När huden under ögonen blir vistna, från pappret man torkade sin flod med. Mascaran man nyss tog på sig bara kletas, och bildar ett stort sot under ögonen. När det gick en timme, och hjärnan började inse, att det som hände var det sämsta som kunde hända. Det dåligaste, och det mest underbaraste bara flög iväg. Då man tänkte, att allt kommer bli bra och ser på sin familj, som suddas ut av tårarna man har i ögonen. När man inte orkar lyfta huvudet, och se upp på vad som är livet. Vilket liv man lever, när man inte orkar bry sig om världen bara dog, och trillade ner och krossades mot en vägg så allt bara sprängdes. Då man aldrig orkar bry sig, om något. Något, inte ett skit. Efter två timmar, då inser man... Att allt man ville ha kvar i livet bara flög, fölg. Ni kan inte förstå, som en fjäder... Man börjar tänka på alla minnen, minnen med de bästa man bara vill göra om, eller vrida tillbaks tiden, och bara leva. Då man ville göra det bästa av stunden, och de stunder som var som helvetet. Då man ville göra allt för att hjälpa den man älskade så djupt, så djupt att det nästa gjorde ont. När man var liten, då du tvingade upp mig på en jätte stor byggnad, och sa att jag fick godis om jag hoppade ner. Jag gjorde det såklart, och fick jag något godis? Inte, men vet du vad. Jag älskar dig ändå. Så sjukt jävla djupt. Jag vill vara stark och visa dig, hur mycket jag tål. Men när något sådant här händer, då vill man bara lägga sig ner och sova i flera dagar. Jag vill inte göra dig besviken, och jag vet om att jag inte gör det. Jag vet om att du skulle göra allt för mig och din familj, men ibland säger det stopp. Ibland vill man inte mer, och jag kan förstå dig. Eller, nej. Det kan jag faktist inte, men jag vill. Jag vill förstå dig så mycket, så mycket så jag själv vill sätta mig i din sits och bara vara där i all evighet. Men ändå inte, du betyder allt, allt. Du var den bästa som någonsin varit där vid mig sida. Och faktist frågar hur jag mår, och menade frågan. Att jag skulle säga till dig om det var några problem. Jag såg dig som min beskyddare. Och jag gör det ännu, jag kommer aldrig inse vad som nyss har hänt. Det kommer jag aldrig, det finns inte i min värld. Nu börjar mitt hjärta pumpa normalt, och ögonen svullat upp, så som de gör när man faktist menar tårarna som kommer. Floden, som man har på tröjan som blev svart, och man ska slänga den i tvätten och då kommer fler minnen upp. Fler och fler, vad man än gör. Jag kan inte inse, ännu. Jag förstå inte, jag vill inte förstå. Jag vill bara ha det ogjort. En dag, en dag ses vi igen. Och jag lovar dig, jag ska bli din beskyddare den här gången. Så du känner dig trygg, vart du än vänder dig, vart du än ser eller går. Jag kommer vara där, varje steg du tar och jag kommer känna varje andetag du andas. Jag vill, och vill ännu mer. En dag ses vi min älskade, en dag.
Annons
Anonymous
Tue 3 Apr 2007 13:25
yer no't alone <3
winnerbacknoerd
Tue 3 Apr 2007 12:23
Musse, jag känner med dig. Jag tänker på dig. Försök vara stark. <3
Anonymous
Mon 2 Apr 2007 13:32
even if we don't know each other anymore then i feel very sorry for you.
keep you'r head up and be stong!
keep you'r head up and be stong!
morgonjuice
Sun 1 Apr 2007 20:08
ouu, jag vet att du säkert inte gillar mig, och vill säkert inte att jag ska skriva nåt.. men, im really soorry :/
Anonymous
Fri 30 Mar 2007 21:38
ÄLSKLING:'( <333333333333333
26 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/saralarsdotter/38849596/