Friday 4 December 2015 photo 1/1
|
Hej till er som fortfarande följer mig här. Skriver en lång text här nu, bara för att få ur mig lite saker eftersom jag inte riktigt har någon att prata med.
Den senaste månaden har jag gjort så mycket förändringar med mig själv att jag nästan börjat undra vem jag är. På gott och ont.
Börjar med de bra sakerna:
Jag har börjat gymma. Senaste gången jag gymmade var i gymnasiet så...ca 7 år sedan. Det ger redan resultat, vilket faktiskt känns riktigt härligt. Jag är otroligt mycket piggare, blivit märkbart smalare och starkare och det har gett mig mer motivation till saker än vad jag någonsin har haft tidigare.
Att gymma var något jag verkligen behövde. Det har dämpat min depression också, så jag kommer förhoppningsvis gå ner i dos på venlafaxinet nu. Kanske sluta helt. Hoppas det i alla fall. Gillar verkligen inte läkemedel.
Jag har slutat HELT med animaliska matprodukter. Riktigt glad för det också. Tog beslutet då jag insåg att alla mjölkbaserade produkter bara fick mig att må fysiskt dåligt (kontrasten började märkas tydligt när jag började gymma). Känner att mitt samvete mår bättre också, då jag har mått dåligt över att äta ost och använda smör.
Jag har börjat äta nyttigare överlag.
Ordentlig frukost med mycket näring bl.a. Slutat helt med läsk också. Bara druckit vatten de senaste två veckorna och jag är så jävla glad över det. Mitt sinne är skarpare än någonsin och min kropp lättare.
Känner mig som en ny människa.
Jag har blivit mer social. Har bondat mer med andra elever i klassen nu samt med flera lärare. Så pass att vi var ute och tog en efter-lektions-öl tillsammans med vår ML. Det var sjukt trevligt! Drack förstås bara alkoholfri öl, men lyckades ändå vara mer social!
Var även på ett event i skolan som MBP (Music Business Program) anordnade där jag faktiskt deltog i flera olika grejer, som t.ex. hela havet stormar och en musikquiz. Det är sjukt olikt mig att vara med på allt där jag på något sätt behöver bjuda på mig själv, men det har ändrats nu Jag vet inte riktigt varför, men jag är glad för det i alla fall!
Jag vill faktiskt träffa människor nu. Jag känner inte längre att jag vill dra mig undan hela tiden och hålla mig i bakgrunden. Jag har hållit mig i bakgrunden hela mitt liv men nu får det fan vara nog.
Jag har även fått bättre kontakt med min mamma. Har aldrig riktigt pratat känslor och sådant med henne förut, men jag träffade henne för någon vecka sedan och pratade i ett antal timmar enbart om mig, hur jag mår, mina tankar kring allt och sådant. Det kändes riktigt bra, även om jag fortfarande känner att hon inte riiiiiktigt förstår sig på mina problem. Men hon lyssnade och kom med väldigt många bra idéer som verkligen har hjälpt.
Hon är riktigt fin som vill stötta mig med allt. Hon insisterar på att betala för psykologen också, vilket jag hade svårt att acceptera men jag är ju så illa tvungen.
Har målat om hemma också. Känns bra att känna att man gör något som ändrar ens tillvaro till et bättre. Såg det lite som terapi faktiskt! Förvisso bara en vägg, men ska snart beställa tapeter också så jag kan få det gjort med.
Har skapat mig ett klart mål för mig själv angående vart jag vill komma med mitt arbete som ljud/mixtekniker. Det kommer krävas en hel del jobb, men jag vet i alla fall målet. Så nu är det bara att påbörja resan!
Så, det får väl vara nog om de bra sakerna. Över till de mindre bra sakerna:
Har drabbats av insomni. Jag vet inte riktigt varför, det kan ha och göra med att min medicin kombinerad med mitt gymmande. Typ att jag får alldeles för mycket energi av båda. Vet inte riktigt om det är så medicinen ens fungerar.
Det kan också ha att göra med att jag åt sömnpiller i två veckor för att ens kunna sova. För mycket tankar och ångest varje gång jag lade mig i sängen. Att bli ensam med sina tankar är det farligaste man kan göra i min situation.
Tar inte sömnpiller längre, men tankarna finns ju kvar.
Saknad. Rädsla.
Vet inte riktigt hur jag ska hantera det hela. Det gör fortfarande ont. Jag har varit med om det här förut, men känslan den här gången är annorlunda på något sätt. Svårt att sätta fingret på det. Jag vill komma på vad det är samtidigt som jag inte vill gräva djupare pga rädslan för vad jag drar fram ur djupet.
Jag analyserar för mycket för mitt eget bästa. Jag önskar lite att jag bara kunna glömma och gå vidare, men det är inte sådan jag är. Och jag tycker ändå om att jag är som jag är, på något vis. Hade jag inte varit så analyserande så hade jag inte varit den jag är idag.
Har tagit till mig uttrycket: "Hardship is the mother of growth".
Insåg för ett par veckor sedan när jag var ute och klubbade med några vänner att jag behöver se över vilka jag bör omge mig med. Jag har vuxit ifrån vissa människor som tyvärr, den kvällen, drog fram en dålig sida av mitt gamla jag. Jag gjorde saker som jag ångrar.
Insåg på riktigt hur mycket mina drifter skadar mig. Har alltid baserat mitt eget värde på hur "liggbar" jag är för andra. Det känns så sjukt.
Hela kvällen startade en kedjereaktion av tankar som ledde till ett ganska kraftigt emotionellt breakdown. Skickade sms som jag ångrade direkt efteråt.
Men, den kvällen ledde i alla fall till ett uppvaknande. Det fick mig att inse så mycket saker om mig själv. Så mycket saker att jag inte ens kan skriva ner allt.
Så något gott kom i alla fall ut av det hela, trots all smärta det orsakade.
Det är väl det som var mindre bra.
Har bestämt mig för att resa bort också. Nästa sommar. Vet inte hur länge eller vart än. Lutar åt att jag åker till Slovenien (där bilden är ifrån). Vandra i bergen, campa och bara vara för mig själv. Tycker om berg. Speciellt grönskande berg som i Slovenien.
Nu i helgen kommer Simone och hennes kompis hit så ska vi gå på Sci-Fi-mässan! Kommer förmodligen träffa Billy Boyd. Vore awesome.
Ledsen för den extrema väggen med text. Behövde bara få ur mig lite tankar.
Jag har börjat gymma. Senaste gången jag gymmade var i gymnasiet så...ca 7 år sedan. Det ger redan resultat, vilket faktiskt känns riktigt härligt. Jag är otroligt mycket piggare, blivit märkbart smalare och starkare och det har gett mig mer motivation till saker än vad jag någonsin har haft tidigare.
Att gymma var något jag verkligen behövde. Det har dämpat min depression också, så jag kommer förhoppningsvis gå ner i dos på venlafaxinet nu. Kanske sluta helt. Hoppas det i alla fall. Gillar verkligen inte läkemedel.
Jag har slutat HELT med animaliska matprodukter. Riktigt glad för det också. Tog beslutet då jag insåg att alla mjölkbaserade produkter bara fick mig att må fysiskt dåligt (kontrasten började märkas tydligt när jag började gymma). Känner att mitt samvete mår bättre också, då jag har mått dåligt över att äta ost och använda smör.
Jag har slutat HELT med animaliska matprodukter. Riktigt glad för det också. Tog beslutet då jag insåg att alla mjölkbaserade produkter bara fick mig att må fysiskt dåligt (kontrasten började märkas tydligt när jag började gymma). Känner att mitt samvete mår bättre också, då jag har mått dåligt över att äta ost och använda smör.
Jag har börjat äta nyttigare överlag.
Ordentlig frukost med mycket näring bl.a. Slutat helt med läsk också. Bara druckit vatten de senaste två veckorna och jag är så jävla glad över det. Mitt sinne är skarpare än någonsin och min kropp lättare.
Känner mig som en ny människa.
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1000D
Focal length 18 mm
Aperture f/11.0
Shutter 1/250 s
ISO 200
Comment the photo
Ronion-bro
Fri 11 Dec 2015 20:19
Kraaaaaaaaaaaaaaaam, bäste-Sebbis, känns så lökigt att jag har varit så dålig på att berätta saker för dig, typ att du är jättefin och att jag vill att du ska vara lycklig, och det känns lite typiskt att säga det nu, men ändå. Du är bra och jag hoppas verkligen att du mår bättre snart, helst nu genast om det var en möjlighet, men det är ju inte det varje gång. Knappt någon gång, egentligen. Men det betyder inte att det är ovärt att jobba på det! Saknar dig massvis, hoppas att vi kan ses någon gång snart <3
Flamso
Sat 5 Dec 2015 06:20
Jag är så glad för din skull, fina vän. Det är sjukt stora steg du har tagit och jag ser framemot att krama om dig och kunna vara där lite mer för dig. Känner att jag åkte bort vid typ sämsta tillfället ever men det är väl sånt som händer! Även de dåliga sakerna du nämner ger dig insikter så det är i förlängningen bra saker. Misstag är bara misstag om man inte lär sig något av dem. Ses om några dagar! Krama om Simone en massa från mig! Är så ledsen att jag missar henne precis. :(((
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sebdjent/520752896/