June
Tuesday 2 March 2010 photo 1/2
|
Jag saknar den gamla tiden då allting va som perfekt, när jag hade mina bästa vänner Ronja Rask och Erica Skantz, jag saknar det som fan, jag vet inte vad jag ska ta mig till snart, vi hade det alltid lika kul hela tiden och det kunde inte finnas mycket bättre vänner än er, ni stöttade mig till hundra hela tiden. Vet inte hur jag gjorde eller vad jag gjorde för att vi särade på oss. Jag vill ha tillbaka det..
Och sen vill jag säga att jag är kär, då menar jag riktigt kär och jag vet inte om det är fel väg eller rätt, men det verkar som att han inte vill ha mig ändå. Och alla som frågar vem det är, asså jag säger ingenting, för alla kommer klaga och allting kommer bli skit. Det är inte mitt fel om jag blev och är kär i den personen, jag älskar honom.. Och om han läser det här så kan han tänka själv att jag menar honom och ingen annan. Han va min första kärlek, och han gör mig alltid på humör oavsett vad som har hänt, och jag har alltid lika kul och mysigt med honom. Det känns rätt, och jag vill inte att det ska förstöras.. Men frågan är, om han vill ha mig för den jag är, det har ju vatt rätt svårt mellan mig och han den senaste tiden. Vill ha tillbaka honom. Men sånt är livet, antagligen.. Man kan inte få som man vill fast det är just bara det jag vill ha just nu, när jag och han bråkar eller någonting så kan jag inte sluta gråta. Jag kan inte koncentrera mig eller ens tänka klart, och jag blir rädd att jag inte kommer få känna den lyckan igen som jag har märkt att jag bara hade med just han.
Och det va just sånt här jag kunde snacka med Erica och Ronja, om jag ska säga två dagar i HELA MITT LIV som det va som bäst så va det på RixFm, första gången jag träffade Ronja och det var då alla vi tre tjejer hade som roligast och sen det andra, det va då jag träffade honom, jag träffade honom vid Fyllingeskolan, han va med en kompis som jag inte kände och jag hade med mig en. Han va helt underbar på alla sätt och vis, jag kan faktiskt vara riktigt säker på att jag älskar honom. Och då menar jag RIKTIGT säker.
Och ni andra, ni ska inte bestämma över vad jag ska göra med mitt liv, och om ni lämnar mig för vissa småsaker så vet jag ju att ni är falska, och då menar jag dem som säger ''Jag finns för dig för alltid. Oavsett vad så finns jag här för dig''. Hur kul är det att höra sånt och sen ena stunden så försvinner dem för en sak man har gjort. Som egentligen inte angår dem, hur kul är det från en skala 1-10 tror ni? Jag skriver inte det här för att tycka synd om mig, jag skriver det här för att ni ska förstå. Jag har det fett svårt nu för tiden, vissa är emot mig för någonting jag inte vet varför. Skolan går åt helvete och det verkar som att den enda som verkligen finns där för mig nu är min syster. Jag kan inte beskriva med ord hur tacksam och hur mycket jag älskar dig Angelica, du är det bästa som finns i mitt liv och jag fattar inte varför jag har insätt det eller ens visat kärleken jag har till dig, du är min enda syrra och den enda i familjen jag verkligen kan snacka med och den enda som verkligen förstår mig för den jag är. Om det någon gång skulle hända dig någonting så skulle jag inte vetat vad jag skulle gjort, för ett liv utan dig är inget liv alls, jag skulle inte klarat av det utan dig. Du är guldvärd för mig och du är den som har det största platsen i mitt hjärta. Jag älskar dig Angelica Helgesson/Emanuelsson.
Du är den som får mig att stå kvar och kämpa, du är den som får mig att andas varje andetag.
Jag har inte så mycket att skriva längre. Fast en sak till, jag saknar också tiden i Laholm/melbys mcdonalds, vad hände med den tiden då alla va vänner?
Och sen vill jag säga att jag är kär, då menar jag riktigt kär och jag vet inte om det är fel väg eller rätt, men det verkar som att han inte vill ha mig ändå. Och alla som frågar vem det är, asså jag säger ingenting, för alla kommer klaga och allting kommer bli skit. Det är inte mitt fel om jag blev och är kär i den personen, jag älskar honom.. Och om han läser det här så kan han tänka själv att jag menar honom och ingen annan. Han va min första kärlek, och han gör mig alltid på humör oavsett vad som har hänt, och jag har alltid lika kul och mysigt med honom. Det känns rätt, och jag vill inte att det ska förstöras.. Men frågan är, om han vill ha mig för den jag är, det har ju vatt rätt svårt mellan mig och han den senaste tiden. Vill ha tillbaka honom. Men sånt är livet, antagligen.. Man kan inte få som man vill fast det är just bara det jag vill ha just nu, när jag och han bråkar eller någonting så kan jag inte sluta gråta. Jag kan inte koncentrera mig eller ens tänka klart, och jag blir rädd att jag inte kommer få känna den lyckan igen som jag har märkt att jag bara hade med just han.
Och det va just sånt här jag kunde snacka med Erica och Ronja, om jag ska säga två dagar i HELA MITT LIV som det va som bäst så va det på RixFm, första gången jag träffade Ronja och det var då alla vi tre tjejer hade som roligast och sen det andra, det va då jag träffade honom, jag träffade honom vid Fyllingeskolan, han va med en kompis som jag inte kände och jag hade med mig en. Han va helt underbar på alla sätt och vis, jag kan faktiskt vara riktigt säker på att jag älskar honom. Och då menar jag RIKTIGT säker.
Och ni andra, ni ska inte bestämma över vad jag ska göra med mitt liv, och om ni lämnar mig för vissa småsaker så vet jag ju att ni är falska, och då menar jag dem som säger ''Jag finns för dig för alltid. Oavsett vad så finns jag här för dig''. Hur kul är det att höra sånt och sen ena stunden så försvinner dem för en sak man har gjort. Som egentligen inte angår dem, hur kul är det från en skala 1-10 tror ni? Jag skriver inte det här för att tycka synd om mig, jag skriver det här för att ni ska förstå. Jag har det fett svårt nu för tiden, vissa är emot mig för någonting jag inte vet varför. Skolan går åt helvete och det verkar som att den enda som verkligen finns där för mig nu är min syster. Jag kan inte beskriva med ord hur tacksam och hur mycket jag älskar dig Angelica, du är det bästa som finns i mitt liv och jag fattar inte varför jag har insätt det eller ens visat kärleken jag har till dig, du är min enda syrra och den enda i familjen jag verkligen kan snacka med och den enda som verkligen förstår mig för den jag är. Om det någon gång skulle hända dig någonting så skulle jag inte vetat vad jag skulle gjort, för ett liv utan dig är inget liv alls, jag skulle inte klarat av det utan dig. Du är guldvärd för mig och du är den som har det största platsen i mitt hjärta. Jag älskar dig Angelica Helgesson/Emanuelsson.
Du är den som får mig att stå kvar och kämpa, du är den som får mig att andas varje andetag.
Jag har inte så mycket att skriva längre. Fast en sak till, jag saknar också tiden i Laholm/melbys mcdonalds, vad hände med den tiden då alla va vänner?
Comment the photo
ring mig ikv så får du gärna prata ut om du vill.. allting stannar hos mig.
Vad du än gör, säger osv, jag älskar dej lika mycket ändå, och det vill jag verkligen du ska veta. Jag saknar tiden med dig som fan, allt va så perfekt.
Men tveka aldrig på att komma till mig älskling, tveka aldrig på att jag älskar dej, för det gör jag.
17/7-08, en av dom bästa dagarna i hela mitt liv <3333
51 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/simonehelgesson/445791365/
Visa toppen
Show footer