November
Saturday 29 December 2012 photo 2/2
|
Change
En väldigt snabbt skriven början,
på skrivarkursen jag går i fick vi i uppgift att skriva en modern tolkning av någon utav bröderna Grimms samlade sagor.
Jag valde askungen, men denna gång så blir det en kille det handlar om.
Texten ser förmodligen konstig ut, vilket beror på att jag och DV inte sammarbetar bra idag... Suck...
Ha det så bra och fortsätt skriva på iallafall :)
Moderatorn Voodoodollflickan ( Tazze07 )
Oliver vaknade ur en av sina ständiga mardrömmar med ettekande skrik. Det studsade mellan honom och väggen, mellan honom och taket.Svetten hade pärlat sej på hans panna och rann under ögonlappen. Den kliadeinsåg han och slet av den, stirrade mot spegeln rätt över rummet. Spegelbilden var dunkel men tillräcklig för att man skulle se det ihop-sydda hål där hans öga en gång suttit. Försiktigt rörde han vid det, smärtan ilade igenom helaområdet och han kved till. Lakanet han satt på hade korvat ihop sej under honomoch dröp, också det, utav svett. Med några snabba rörelser hade han klivit upp,dragit av sej sitt linne och rafsat ihop lakanet. Sedan utan ett ljud tassade han ut till badrummet och lämnade smutstvätten där. Men så plötsligt började minnena från bil-kraschen bölja igenom hans sinne, panikartat grep han tag i badrumsdörrens handtag. Skriken, blodet, bilden av hans döende mamma simmade som skräckinjagande fiskar framför hans blick. Oliver sjönk ihop på golvet och började gråta befattningslöst. <?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p></o:p>
- Oliver? Oliver! Rösten från hans oroade far fick honom att lyfta huvudet från frukostbordet.
- Pappa, jag är inte död. Och jag har koll på klockan, det är faktiskt så att jag ska gå om två minuter.Snälla, låt mej vila lite. Oliver blängde på sin pappa, men log sedan, vilket fick honom att le också.
- Det är bara det att jag är orolig för dej.Det är det föräldrar är gör. Hans pappa rufsade om hans hår och vinkade sedan. Det nästa som hände var att dörren smällde igen. Oliver reste sakta på sej ochtog god tid på sej att plocka in frukosten igen.
När han väl var klar började han bege sej mot skolan, den låg bara ett kvarter bort, så han kom dit snabbt. Väl därinne var det fullt med folk som skrattade, skrek och sprang omkring. Oliver makade sej förbi det fjärde kyssande paret han sett den minuten och låste upp sitt skåp. När han var klar spanade han ut i korridoren, alla från i våras var kvar, och inget nytt verkade ha hänt. Då han plötsligt fick syn på två killar han aldrig sett förut, de såg väldigt lika ut och tjejerna verkade flockas omkring dem. Plötsligt spände en av dem blicken i honom, sekunden där på bröt han ut i ett gapskratt. Killen pekade på Oliver. höll sej för magen och gormade mellan skrattattackerna. - Vem är Lappis här då? Alla vände sej mot honom, den andra killen utbrast uppspelt
- Han är ju en pirat ser du väl! Detta påstående fick alla tjejerna att fnissa hysteriskt. Oliver kände hur en iskall chock spred sej inom honom, paralyserade honom och ändock fick den honom att sprätta till. Han insåg snabbt att det här kunde sluta illa.
Moderatorn Voodoodollflickan ( Tazze07 )
Visa toppen
Show footer