29 September 2007
Ingen fågel förflyger sig hit i min undanskymda vrå,
ingen svart svala som bringar längtan,
ingen vit mås som bebådar storm...
I klippors skugga håller mi
Jag hämtar dig en enda blomtyngd gren
ur vårens stora skog.
Du tiger och du ser
med dina sjukligt djupa ögon
på ljusreflexen i kristallen ner.
Du tiger och du ler,
ty
Tiden som går,
Läker inga sår,
Flickan som gråter,
Vet att hon aldrig blir förlåten.
I hennes liv existerar bara smärta,
Som
Jag, min egen fånge, säger så:
livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet,
eller en smekning, den man sällan får,
livet är icke ett beslut
Direct link:
http://dayviews.com/snuuff/2007/9/29/
Visa toppen
Show footer