June
Saturday 12 July 2008 photo 1/2
|
Här sitter man nu, alldeles för ofta och alldeles för mycket. De sega godisnapparna jag fick igår är förlänge sedan upp ätna och jag funderar på om jag ska äta en liten zoo tablettask eller om jag ska spara den till ett senare tillfälle... Det får bli nu. Mitt behov av sötsaker har defenitivt ökat på senaste. Antagligen i brist på annat. Brist på vänner? nej, defenitivt inte... Brist på föräldrar? Kanske, den ena är inkompetent och den andra är nästintill besatt av att jag ska flytta hem igen. Jag vet, det är brist på mänsklig beröring. visst att man får en del av den beröringen genom att båda parter är alkoholiserade. Men inte på riktigt. Inte den där värmen man känner strålas genom hela kroppen så fort en person snuddar lätt vid ens hand eller när man får ögonkontakt och håller kvar den, låter ögonen tala sitt eget språk.
Men det var länge sedan nu. Länge sedan det känndes så rätt att känna så. Visserligen kan jag vara en riktigt lättflörtad person och tycker om någon väldigt fort och väldigt lätt. Men riktigt träffad av amors pilar blir jag aldrig. De bara snuddar mig i sidan för att smidigt och lätt sätta sig i ryggen på någon annan. Kanske mer värd. Kanske inte.
Som sagt, "Nice guys finish last" men tills dess kan väl de bad boys som man trots allt faller för allt för ofta, vara snälla och bara glida med. Vara en del av våra liv tills den där pojken man väntat på sålänge tar steget fram liksom. Men det är sådant som händer i sagor, "prinsessan får prinsen" och allt det där. Själv är man fast i ett hav av grodor (visserligen snygga!) som man kysser i hoppet på en förvandling, men allt för ofta sker det ingen. Eller jo, ibland kan de förvandlas till riktiga sexslavar, men det är inte riktigt vad vi är ute efter eller?
Pauline Persson våren 06.
Kul att se hur mitt tankesätt såg ut och ser fortfarande ut.
Men det var länge sedan nu. Länge sedan det känndes så rätt att känna så. Visserligen kan jag vara en riktigt lättflörtad person och tycker om någon väldigt fort och väldigt lätt. Men riktigt träffad av amors pilar blir jag aldrig. De bara snuddar mig i sidan för att smidigt och lätt sätta sig i ryggen på någon annan. Kanske mer värd. Kanske inte.
Som sagt, "Nice guys finish last" men tills dess kan väl de bad boys som man trots allt faller för allt för ofta, vara snälla och bara glida med. Vara en del av våra liv tills den där pojken man väntat på sålänge tar steget fram liksom. Men det är sådant som händer i sagor, "prinsessan får prinsen" och allt det där. Själv är man fast i ett hav av grodor (visserligen snygga!) som man kysser i hoppet på en förvandling, men allt för ofta sker det ingen. Eller jo, ibland kan de förvandlas till riktiga sexslavar, men det är inte riktigt vad vi är ute efter eller?
Pauline Persson våren 06.
Kul att se hur mitt tankesätt såg ut och ser fortfarande ut.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sodead/236992138/
Visa toppen
Show footer