Ni va fett fula , men vi hade ALLTID KUL

Tänkte kommentera din mamma-text.
Jag går igenom samma sak. Man kan nog aldrig sluta gå igenom det. Det är hemskt. Min mor lämnade oss den 10e Januari förra året. Snart ett år sen alltså. Jag fick reda på det när det ringde i lägenheten. Hon var mycket sjuk i sina dagar. Njursjuka och sånt. Men den där opperationen tog henne. Tyvärr.

Men den hemskaste tanken är att man Aldrig kommer se, höra eller känna de igen. Och tanken på att inte minnas min mamma tar död på mig när jag tänker på det!
Men så kommer det alltid vara. De kommer alltid finnas där och ta hand om en även fast man inte ser de. Som ens egen ängel. Och det känns skönt att min mamma har din mamma i himmlen. Då kan de skratta tillsammans!

Ha det underbart!