November
Saturday 26 July 2008 photo 1/1
|
Förlåt för att jag bara gör det jobbigt för er :( Men jag måste verkligen göra det som känns rätt för mig. Jag behöver tänka på hur jag själv ska överleva och inte fokusera på andra. Allting har bara blivit för mycket. Jag ligger längst ner på botten och har inte orken att försöka ta mig upp.
När problemen blir för många och för stora klara jag det bara inte. Jag brukar inte vara den som blir nertryckt och knäckt för minsta lilla men jag orkar inte mer. Ni bara förstör för mig och just nu ångrar jag att jag någonsin träffade er. Visst ni har varit dom bästa i mitt liv. Men ni svek mig just då jag behövde er. Ni lovade att stanna och jag litade på er. Men va fan gjorde jag det för - ni är precis som alla andra!
Jag trodde att jag betydde nått men det gjorde jag inte. När jag blev lämnad av dom som jag verkligen litade på sa du, just du som jag älskade så hårt och litade till 1000 på, att det skulle ordna sig. Att du aldrig skulle lämna mig. Du berättade för mig hur svårt dom måste haft det när dom bara stack ifrån mig. Men jag skulle verkligen inte lyssnat. För vet du? Jag blir hellre sårad av sanningen än glad för lögnen. För va gör du sen när du vet att jag mår som värst och att jag knappst klara av det?! Jo, du bara sticker precis som han och hon gjorde! Ni knäcker mig verkligen!
Asså jag vet inte längre vem jag är och jag uppför mig som världens idiot. Jag vet verklighen inte vad jag ska ta mig till. Det känns som om allt bara går fel. Allt som har varit nått bra och positvit blir nått hemskt. Förlåt för att jag finns, jag bad aldrig om att få finnas eller om att det skulle bli såhär.
Jag borde ha insett för länge sen att det är mig det är fel på. Jag är helt misslyckad, jag vet! Förlåt för att jag bara ställer till. :'( </3
Just because everything's changing
Doesn't mean it's never
Been this way before.
All I can do is try to know
Who my friends are.
I'll come back
When it's over!
När problemen blir för många och för stora klara jag det bara inte. Jag brukar inte vara den som blir nertryckt och knäckt för minsta lilla men jag orkar inte mer. Ni bara förstör för mig och just nu ångrar jag att jag någonsin träffade er. Visst ni har varit dom bästa i mitt liv. Men ni svek mig just då jag behövde er. Ni lovade att stanna och jag litade på er. Men va fan gjorde jag det för - ni är precis som alla andra!
Jag trodde att jag betydde nått men det gjorde jag inte. När jag blev lämnad av dom som jag verkligen litade på sa du, just du som jag älskade så hårt och litade till 1000 på, att det skulle ordna sig. Att du aldrig skulle lämna mig. Du berättade för mig hur svårt dom måste haft det när dom bara stack ifrån mig. Men jag skulle verkligen inte lyssnat. För vet du? Jag blir hellre sårad av sanningen än glad för lögnen. För va gör du sen när du vet att jag mår som värst och att jag knappst klara av det?! Jo, du bara sticker precis som han och hon gjorde! Ni knäcker mig verkligen!
Asså jag vet inte längre vem jag är och jag uppför mig som världens idiot. Jag vet verklighen inte vad jag ska ta mig till. Det känns som om allt bara går fel. Allt som har varit nått bra och positvit blir nått hemskt. Förlåt för att jag finns, jag bad aldrig om att få finnas eller om att det skulle bli såhär.
Jag borde ha insett för länge sen att det är mig det är fel på. Jag är helt misslyckad, jag vet! Förlåt för att jag bara ställer till. :'( </3
Just because everything's changing
Doesn't mean it's never
Been this way before.
All I can do is try to know
Who my friends are.
I'll come back
When it's over!
Comment the photo
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sofieeandersson/243551517/
Visa toppen
Show footer