Sunday 2 December 2007 photo 14/14
|
Men framförallt saknad.
Det är lätt att vänja sig vid sorgen, att nästan vilja leva i den.
Mitt destrukitva jag.
Men jag försöker verkligen.
Och jag mår bra ibland. Bättre och bättre.
Långsamt anpassar jag mig efter ensamheten.
Lär mig leva i den.
Men jag är inte gjord för den.
Jag kommer att bli som jag var innan lyckan välde in med kärleken.
Kanske.
Men jag gör mitt bästa att inte hamna där.
Jag var aldrig särskilt lycklig då.
Mest levande död.
Jag tar emot alla goda stunder med vidöppna armar nu och tar vara på dom mer än jag har gjort tidigare.
Dom är det finaste jag har nu. Det enda som är kvar.
Men jag har mått riktigt bra nu under en hel drös med dagar. Helt okay. Det känns bra. Verkligen.
Och vad vet du om kärleken, förän du förgäves hatat den
Och vad vet du om hur hjärtat kan bränna för kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva.
Hon kommer aldrig tillbaka...
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/spring/136606931/


Visa toppen
Show footer