Wednesday 11 March 2009 photo 1/1
|
Igår trodde jag att jag skulle dö. På riktigt! Jag skulle sträcka mig efter en tröja i garderoben då det liksom knäppte till i halsen på mig. Jag tog handen mot halsen och jag kände pulsen slå nåt helt galet, jag hörde liksom blodet rusa ner jag tryckte fingret emot. Första tanken var att: Nu sprack halspulsådern. När det sekunden senare började svartna framför ögonen på mig, och jag blev yr, och kall, förstärktes min första tanke. Jag trodde verkligen att jag skulle dö. Jag hade kanske fyra minuter kvar att leva. Min nästa tanke var: Fan, jag är ensam. Och jag kände mig så sjukt hjälplös. Jag vill inte dö ensam. Panik. Sen fick jag en konstig ide, att jag skulle lägga mig på golvet. Då slipper jag ju ramla ner i golvet när jag dör. Men istället gick jag ut i kalsonger och stövlar, halvvägs till grannen för att fråga om hjälp. Tills jag stannade upp och vände igen. Jag insåg att jag redan skulle varit död om pulsådern spruckit. Hursomhelst. Det här är nog det mest panikslagna jag varit med om. Jag hade helt plötsligt bara fyra minuter kvar att leva. Innan hade jag hela livet framför mig. Men jag överlevde. Förmodligen var det bara någon sena som klämde åt halspulsådern lite smått. Men fy, övertygelsen om döden var helt sjuk.
Jag saknar bilddagboken lite granna.
Comment the photo
Jag tror att bilddagboken har saknat dig en hel del också.
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/spring/341806990/


Visa toppen
Show footer