September
Sunday 18 January 2009 photo 2/2
|
Vart jag än kollar och vart jag än går så påminner ALLT om honom.
Varje gång jag tänker på honom hugger det till i magen och i hjärtat.
Det finns så många hårda ord jag sagt som jag över allt annat skulle ta tillbaka,
Minst en miljon händelser och jobbiga stunder som jag önskar vi hade sluppit gå igenom.
Det var inte av en slump våra ögon inte kunde slitas från varandra, första gången, kvällen som fortfarande får mig att le som en 3-årig flicka på julafton.
Jag hatar hur han jävlades med mig när jag ville vara ifred, framför allt när jag skulle sova, och hur han alltid stängde av öronen när jag ville säga något viktigt t.ex att jag hatar honom för tillfället, och hur han beter sig men att han utan tvekan är den finaste människan som någonsin existerat i min värld och att jag oavsett vad älskar honom.
Lika ofta som han tyckte att jag var en riktigt pain-in-the-ass brud som surade ihop för minsta lilla och för att jag kanske inte alltid räckte till åt honom, som han ville.
Det bästa jag visste var när han kröp intill mig och bara visade sin trygghet och kärlek genom att bara finnas till för mig, även om det inte hände så ofta som jag önskat och behövde.
Under dom här 16 månaderna jag har haft med honom har jag vuxit något enormt som person, jag har ändrat åsikter och hoppet om kärlek har legat på både botten och på topp. Jag vet inte fall han har märkt och insett hur mycket kärlek jag hade att ge honom och som jag gång på gång försökte visa utan någon som helst framgång.
Ja, det finns en miljon saker jag skulle kunna skriva ner, för så mycket betyder han.
Jag vet inte om det är för lite kärlek eller om vi bara behöver "egen tid", jag vet ingenting.
Jag vet bara att jag älskar honom, av hela mitt hjärta, och jag finner inte ord för hur stolt jag är över hur han kämpar på varje dag.
Han är verkligen en ängel, en underbar ängel.
Hur ska jag någonsin kunna glömma honom?
Varje gång jag tänker på honom hugger det till i magen och i hjärtat.
Det finns så många hårda ord jag sagt som jag över allt annat skulle ta tillbaka,
Minst en miljon händelser och jobbiga stunder som jag önskar vi hade sluppit gå igenom.
Det var inte av en slump våra ögon inte kunde slitas från varandra, första gången, kvällen som fortfarande får mig att le som en 3-årig flicka på julafton.
Jag hatar hur han jävlades med mig när jag ville vara ifred, framför allt när jag skulle sova, och hur han alltid stängde av öronen när jag ville säga något viktigt t.ex att jag hatar honom för tillfället, och hur han beter sig men att han utan tvekan är den finaste människan som någonsin existerat i min värld och att jag oavsett vad älskar honom.
Lika ofta som han tyckte att jag var en riktigt pain-in-the-ass brud som surade ihop för minsta lilla och för att jag kanske inte alltid räckte till åt honom, som han ville.
Det bästa jag visste var när han kröp intill mig och bara visade sin trygghet och kärlek genom att bara finnas till för mig, även om det inte hände så ofta som jag önskat och behövde.
Under dom här 16 månaderna jag har haft med honom har jag vuxit något enormt som person, jag har ändrat åsikter och hoppet om kärlek har legat på både botten och på topp. Jag vet inte fall han har märkt och insett hur mycket kärlek jag hade att ge honom och som jag gång på gång försökte visa utan någon som helst framgång.
Ja, det finns en miljon saker jag skulle kunna skriva ner, för så mycket betyder han.
Jag vet inte om det är för lite kärlek eller om vi bara behöver "egen tid", jag vet ingenting.
Jag vet bara att jag älskar honom, av hela mitt hjärta, och jag finner inte ord för hur stolt jag är över hur han kämpar på varje dag.
Han är verkligen en ängel, en underbar ängel.
Hur ska jag någonsin kunna glömma honom?
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/thildely/320991971/
Visa toppen
Show footer