Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Erin blir ren på det roligaste sättet medan vi andra packar och gör picknick-lunch. Hon gjorde inte sönder varmvattenkranen.
Vera blev jätteskraj när badkaret började väsnas med alla funktioner, så hon hoppade ur och satte sig på Mannes lilla potta istället. Det kan ju vara lika kul det!
Hur lyckligt lottad är Vera? På väg till busshållplatsen får hon hålla både min pappa och sin pappa i handen :)
Av en ren slump (för det får man väl kalla det när man träffats på näte
Alla fick inte plats i bilen när vi skulle till Liseberg. Pappa och Maria erbjöd att skicka Alex med buss så skulle alla vi andra få plats. Men Ron och jag hade redan pratat om att ta bussen dit,
Vera är inte van att behöva ha bälte på sig, men hon gjorde ett försök. Vi satt ju ändå längst fram. Självklart satte hon en personlig twist på det hela.
Här susar vi fram med ljuvaste a/c och klassisk musik i högtalarna. Dalar, berg, sjöar och skogar hela vägen, det var nog den vackraste delen av hela Västergötland vi fick se! Iblalnd var det sÃ
Av någon anledning (misstänker att den stavs Big Red chewing gum) gör Ron världens tuffaste min :D
Avslappnad till tusen...lägg särskilt märke till de vackra, mörka ringarna runt ögonen. De får man gratis när man knappt sovit på två nätter.
Ron är äntligen på ett nytt ställe i Sverige! Bakom honom syns Lisebergstornet (som vi senare åkte upp i utan honom). Busshållplatsen där vi klev av låg inom synhåll från Lisebergs stora ent
"Nu får du ge dig, Kaninen!"
Han var överallt. Vera ville gifta sig. Erin ville dö av skräck.
På Veras begäran inleddes dagen med en tur i ponnykarusellen (som är gratis, vilken TUR att vi köpte åkband till alla). Det här var sista gången pappa såg glad ut. När vi återsågs ett tag s
Medan pappa/morfar vaktade fyra små barn i åldrarna 2-6 med hjälp av Emilia (som trots sin ålder är för kort för de coolaste åkturerna), drog Maria och Alex iväg mig och Ron till Balder. Jag
Kanske inte riktigt så HÄR rädd, men lite nervös var jag allt när jag insåg att vi knappast fick någon mjukstart på åkandet!
Han försökte dela känslan i alla fall :D
Tur att man är gift med någon som har exakt samma smak i karuseller! Amanda, du är välkommen att åka med oss nästa gång! ;)
Ett sista kort till våra barn, ifall vi inte överlever resan...
Vi anlitade en fotograf istället :)
Vi överlevde (uppenbarligen)!
När vi kom ner var det ändå bara 10 minuters kötid, så Maria övertygade oss om att pappa skulle klara sig, och så drog vi upp för trapporna igen. Maria visar
Allvarligt, jag tycker fortfarande att det ser ut som en tändsticksmodell! Känns liiite läskigt. Vad händer om blixten slår ner däruppe på högsta punkten?
Jag var en mycket dålig smyg-fotograf medan Maria och Alex fnittrade , men den här killen såg ut som en manlig version av Sofia. Alltså antag vi att han såg ut som Bosse när han var ung. Tack va
Typiskt att mitt lortiga hår var i tofs! Annars hade det varit nästan lika fränt som Marias! Alex min är obetalbar, och Ron är så upprymd som han kan bli, tro mig ;)
Men kolla in blondinen fr
Vera har inte nått den efterlängtansvärda kroppslängden 90 centimeter (hon ligger snarare på 86), så jag fick köra en avledande manöver medan Manne, Erin och Olivia åkte Cirkusexpressen. Tur
Här sitter jag och funderar på att skippa körkortet, satsa hårt på att träna barnen och skriva en bil på dem. Som motprestation måste de sen köra mig vart jag vill, när jag vill. I minst 20
Vera är yr av lycka i förarsätet! Hon skulle nog gå med på min plan. Om jag bara kan få henne att skriva under i ett obetänksamt ögonblick...
P.S. Amanda, bli inte förvånad om våra barn
Vera surar jättegulligt en stund vid utgången och försöker smita tillbaka in ett par gånger, men då är det dags för Flumeride!
För att de kortaste skulle hålla sig passiva medan vi köade till Flumeride (vilket gick på ett kick), försågs Vera med sockervadd. Det var dubbelt så mycket sockervadd när hon fick den, och ja
Rulltrappan upp till utsiktstornet är nästan som en åktur den också! Det tyckte pappa med, det är därför han står där och är extra medtagen. Erin å andra sidan kunde ha åkt rulltrappa hela
Så här såg rulltrappan ut på LSD.
...och så här såg den ut när jag snabblärt mig ett och annat om min kamera :D
Fin fotomin i vilket ljus som helst...
Vera delar med sig av sin sista sockervaddstuss till Erin innan vi öppnar picknickväskan :)
Äntligen ett familjefoto! Det är otroligt sällsynt! Och för en gångs skull tror jag att man ser en liten likhet mellan mig och Vera ;)
Direkt efter lunchen stack Ron och Erin in i den mycket närliggande godisbutiken för att köpa klubban hon önskade sig istället för sockervadd. Lilla pappan kunde dock inte motstå sin yngsta dot
Olivia demonsterar hur en liten apa klättrar, medan vi står i kö till PandaVision. Hon älskar verkligen djur, min lillasyster! Så mycket att hon bad sin mamma om ett (till) gosedjur istället fö
Medan vi andra fixade med godisköp och toabesök, kom Alex och Millan ifrån oss och kom ut från PandaVision precis när vi andra stod först i kön för att gå in! Med risk för att göra alla and
Det ser ut som om Maria är trött av att se efter så många familjemedlemmar och dra runt i oväntat mycket hetta och solsken (till vår stora lycka hade smhi utlovat mulet och regn, därav de korta
Hur lyckas man ta ett sånt här kort, i mörkret, utan att titta, sträckandes kameran snett ner framför sig, på en tjej som är mitt i ett samtal och inte har en aning om att hon ska vara med på
Med sitt livs första 3D-glasögon och en enorm lakritsklubba, väntar Erin med spänning på att filmen ska börja!
Hon tyckte allt det var lite läskigt ibland, så de där glasögonen for av oc
Alex kämpar (hm, nåja) med att inte berätta allting i förväg.
Ron har funderat jättelänge på att byta ut sina coola havsturkosa linser mot ett par mindre ögonskadande glasögon. Han tror nog att han hittat den rätta modellen här.
Utan tvekan en av mina bästa mupp-miner.
Jag var lite förvånad över att glasögonen inte var i rött och grönt, som de underbara små plast- och pappersglasögonen som medföljde Bra Böckers
Vem hade kunnat tro att Veras första biofilm skulle bli i 3D?
Inte för att de där glasögonen satt på särskilt mycket under filmens första halva...
Som ett rent sammanträffande var Erin fÃ
Nånstans mitt i bilden syns mina knän som skakar medan jag undrar varför jag bara följde efter mina barn in i Lisebergstornet, medan Ron gjorde det smarta valet och "passade vagnarna".
Vi passa
Alex kollade på åkturerna han redan klarat av, bl.a. Balder, Kanonen och SpinRock och funderade på vilka som var värda att köa till igen.
Eftersom vi var sist in, fick vi sitta precis där glaset går hela vägen ner, och man ser trappsteget man använder nere på marken plötsligt flyga omkring över hela Göteborg.
Millan sitter oc
Olivia kollar att hennes pappa haft det bra.
Erin kollar att hennes pappa haft det bra.
Pappa passade på att göra några magstärkande övningar, så kallade "sit-ups". Gräset på armbågen fick han när han gjorde en annan övning. Jag tror den hette "tupplur".
Erin och Olivia sprang av sig lite energi i skogsbacken, efter att ha suttit stilla under två långa åkturer.
Här är en liten kille som inte hade något alls emot att sitta i vagn en liten stund. Tänk om han vetat att vi skulle stanna sex timmar till. Och tänk om han hade vetat vad timmar är.
Två fåglar satt och slog vad vilka turister de kunde pricka. De pratade göteborgska, såklart.
Erin och Olivia har redan bestämt sig för en repris på Flumeride. Nästa år ställer vi dem bara där i kön med varsitt åkband, och sen hämtar vi dem när vi ska åka hem ;)
Ron har hittat en STEN. That's it, det blir lilla kuponghäftet nästa år.
Vad krävs för att de där små skorna ska sitta kvar på fötterna mer än en minut? Tvåkomponentslim?
Jag ser mystiskt mycket ut som Alex, medan Vera gör sin bästa Viktoria-haka.
Pappa strålar av stolthet och lycka när han står på sin ungdoms idols stjärna. Just det, medan alla andra var tokiga i Elvis, höll pappa stenhårt på den långt mer framgångsrike...
...Tommy Steele!
..."söt som en bääääbis!"
När Maria vann gosedjuren åt henne, fick hon ju välja en klubba till slut.
Maria "håller i" sin yngste sons klubba medan vi köar till Kaninresan...
På väg att kliva i den lilla runda båten. Barnen är nästan på väg att SIMMA runt, så ivriga är de. Det var inte bara gulligt, det var också svalkande med både vatten och skugga...aaaah....
Så här mycket älskade Vera Kaninresan!
Erin var så glad att hon blev suddig!
Ron och jag kanske inte uppskattade de uppstoppade, mekaniska kaninerna lika mycket som barnen, men vi uppskattade en liten familjestund i lugn och ro.
Här sitter Ron och spanar in de vackra blomr
Det står klart och tydligt på skyltar överallt att man måste sitta ner på sin plats. Synd då att Vera inte kan läsa.
EN stor kanin (man i kostym) är tydligen jätteläskig.
HUNDRTALS mekaniska kaniner som rör sig till musik är istället HELFESTLIGT!
Nej, det är inte kaninerna som Ron har så roligt åt. Det är det faktum att han lyckas sträcka ut handen och stjäla en massa blommor som han ger till sina små prinsessor att lukta på/sätta i h
Trots Erins glada framfart i vuxenkarusellerna, fick vi en påminnelse om att hon faktiskt bara är fem år, när hon senare på kvällen blev tillfrågad om vilken karusell som var den bästa.
Kan
Hur höll man någonsin ihop en grupp på tio personer på ett nöjesfält innan det fanns mobiltelefoner? Jag vill minnas att det var något med bestämda tider och platser, och en massa förargat le
Bara EN bild till på hur glad Vera var! Så här i efterhand önskar jag att vi hade åkt den där kaninresan igen, bara för att få se barnen så här söta och glada!
Här börjar jag visst nästan gråta för att det var en sån läskig mördar-kanin i fönstret bakom mig.
Olivia, Manne och Maria var inte långt bakom oss. Den här sista sträckan var den enda gången under färden man kunde se någon annan båt, annars var turen byggd så att man alltid kände sig helt
Alex och Millan möter upp, efter att Alex gjort sin storebroderliga plikt och tagit Millan pÃ¥ alla karuseller där man ska vara mellan 110-130 centimeter (utan förälder). T.ex. den förhatliga slÃ
Maria "offrade" sig och tog alla barn utom Vera med sig i den största berg-och-dalbanan de fick åka, när nu Lisebergsbanan var under reparation. Själv satt jag med Vera i kräkkarusellen Trummelit
En liten kille fattade galoppen med en fontän i form av dusch + badtunnor. Bara att strippa och kasat sig i. Några timmar senare stod fler folk i kö för att följa hans exempel än till Uppskjutet
Erin håller sin moster Emilia (som i år råkar vara dubbelt så gammal som Erin) hårt i handen när de ska åka Små grodorna utan vuxet sällskap.
Maria föser alla fyra barnen framför sig in i kön till SmÃ¥ grodorna. Kanske har hon precis läst pÃ¥ skylten att vuxna över 150 centimeter inte fÃ¥r Ã¥ka utan barnsällskap? Ã…h, om hon ändÃ¥ lÃ
Pappa försöker se oberörd ut i hettan genom att vissla. Vi går nästan på det. En liten stund. Ok, vi går inte på det alls.
Erin och Olivia sitter i varsin grodmun och undrar hur de ska få ner den där säkerhetsgrejen. De vet inte att den åker ner automatiskt. Då blir det lite extra spännande!
Emilia tar med sig Emanuel, som till sin stora lycka kämpat sig över 90-centimetersgränsen lagom till det här besöket!
Ultramodiga tjejerna!
Min lilla badnymf har hittat det perfekta stället att svalka sig på. Hon är så söt att jag tycker de borde ha en staty av henne precis där!
Ron passar på att stänka både på sig själv och andra oskyldiga offer ;)
Vi tog kort på hur blöta vi var efter Kållerado (som var värt att köa läänge till, eftersom vattnet och dimman var det mest underbara man kunde tänka sig en sån varm dag).
När vi tog de här korten, hade vi ignen aning om att vi skulle åka Kållerado igen och FASTNA under en vattenkanon! Vi var de blötaste människorna på hela Liseberg, no kidding! Det här ser ut s
Lill-syrran ville också visa upp hur blöt hon var. Håret har hon rufsat till själv :D
Vera och Emanuel somnade, pappa och Maria satt på en bänk och vaktade dem och alla de andra barnen var vid grodorna. Då smög jag och Ron undan bakom den spelande vattenshowen och luktade på blomm
Jag har alltid haft långa fingrar, något jag haft stor glädje och nytta av som pianist. Den här dagen stod det dock fullkomligt klart att jag kan glömma en karriär med Harlem Globetrotters.
Helt dyblöta efter vår andra Kållerado-färd (endast möjlig genom att pappa vaktade de sovande småttingarna), delade vi på familjerna för korvlunch(Månssons)/hamburgerlunch(Farmers).
Vi var
Ron nuter av varje pommes frites medan solen torkar hans genomblöta t-shirt. Vis av erfarenheten köper vi numera bara en pommes frites som vi delar pÃ¥ och lägger krutet pÃ¥ rejäla hamburgare istÃ
...iaf just den här tuggan. Solen har tagit ordentligt, och mitt hår har bytt ränder från lort till blött. Jag har sällan varit lyckligare än i just den stunden.
Vera ser väldigt mycket ut som Olivia där hon sover med sin lilla trulmun. Kläderna är vackert dekorerade med jordgubbs-slush.
Parkeringstiden började lida mot sitt slut, och vi oroade oss fö
Då hände det magiska:
just när Erin bestämt att hon och Ron skulle fördriva tiden med Drakbåtarna, satte sig Vera upp och slog upp ögonen i samma rörelse, som en levande blunddocka. Jag han
Viking-Ron tar småtöserna på nordiskt äventyr! Så exotiskt det måste te sig när vi skickar de här korten till hans kära mor i Dallas!
Ron gör allt för att åkturen ska bli så magkittlande som möjligt! Inte världens enklaste jobb, med tanke på att den karusellen är gjord för typ ettåringar (och Christian).
Turen är över, och allt de kan tänka på är att åka igen!
Jag byter plats med Ron som barnvagnspassare. Han får ändå inte hålla kameran.
Erin får karusellen att se mer spännande ut än den är genom att klamra sig fast i fören (ett av få båt-ord jag kan).
Äntligen kom morfar, Maria och alla barnen! Vera klämde i sig en jättestor ostburgare(som jag förutseende nog köpt och lagt i handväskan) i kön till Sagoslottet och bad om "more" så fort den v
Alltid lika spännande när båten man ska få åka i kommer farande mot en! Erin och Ron åkte i båten som kommer bakom.
Ett kort taget i hast på mig och Vera i vår sagobåt innan jag var tvungen att rycka tillbaka kameran. Planen var ju att jag skulle åka först och försöka ta kort bakåt på Ron och Erin om det g
Gissa vem som är mest spänd på att komma in i Sagoslottet?
Här får Erin och Ron sin chans att blicka ut över pöbeln.
Lite svårt i farten och mörkret, men här följer de sagor vi såg därinne.
De här är bara några av de bilder jag tog därinne, för att vi skulle kunna visa barnen och hjälpa dem minnas allt när vi kom hem.
På tal om Alice, låg den filmen på dvd och väntade på o
Som tur var kände mina barn igen alla sagor de hade där inne, vilket är mer än jag kan säga om mig själv som barn. Tack, Disney DVD.
Vera satt tyst som en mus under hela färden, vilket alla som känner henne vet är nästintill omöjligt! Hon bara pekade och gjorde tefatsögon åt allt vi for förbi.
Till skillnad från dagens barn kände jag till den här sagan från mina många läsningar av "Tusen och en natt". Those were the days.
Alltid lika fnittrigt spännande när man var liten (och åkte varje sommar med sin eviga sommarlovsförälskelse, Johan Agrell)!
Hur man än kikar så finns det inget där. Nästan som på Rons favoritbild av en naken, kulmagad, snopplös man på en icke-nudist-strand :D
Resan avslutas med barnens favorit, "Thindelälla" :)
Det enda jag sörjer är att jag missat alla Erins kommentarer under hennes första sagoslottsfärd *snyft*
Här kommer de runt hörnet, yrt blinkande i dagsljuset, precis som jag och Vera tio sekunder tidigare.
Ron kan vara glad att han äntligen åkt det där himla slottet som jag tjatat så mycket om.
Erin är mindre glad, eftersom hon vet att hon åkt dagens sista karusell.
(vad hon INTE vet är at
Det verkar som att de haft tid att åka både en och två gånger när vi kommer dit, men pappa är så glad i den svala kvällsluften när vi äntligen är på väg därifrån att han har överseende
Under promenaden till bilen (då vi alla upptäcker att det gör ont i fötterna att gå i tio timmar), stannar pappa för en behedringsstund vid Zarah Leanders stjärna.
På väg hem i bilen (eller snarare bussen, där vi alla klämde in oss för att spara pengar), fick jag veta av Emanuel att han hade en apa mellan tänderna!
Maria omkodade och förklarade att Ema
Jag och Millan slog vad om hur många som skulle somna innan vi kom fram till Kinna. Jag förlorade stort när varenda kotte höll sig vaken! Jag skulle aldrig gett dom tuggummi...
Erin förklarade flera gånger hur många gånger som helst att hon var på väg att somna. Sen hände får, kor och hästar utanför fönstret.
Plus att vi körde allsång.
Vera slickar av tuggummi från tummen. Hon har stulit den nya, vita tigern.
Kolla hur väl fastspänd Vera är. Några minuter senare hade vår egen Houdini spänt loss sig från allting och studsa
Jag trodde jag hade chans att vinna, men Olivia bara låtsades sova...
Det SER UT som att de snart somnar, men några sekunder senare brister de ut i gapskratt när jag visar nästa bild på displayen...
...nämligen det HÄR! Jag lcykas fånga pappa precis när han gör den där minen han gör när han skrattar det där unika skrattet:
"rrrrrrrrrrryuhuhuhuhuhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuui!"
VÃ¥r tappre hjälte har suttit i en skakig baklucka med tilltagande skymningsmörker över sig och sin bok (som han SJÄLVKLART hade med till Liseberg), bara för att vi andra skulle fÃ¥ ordentliga bÃ