Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Vi åt kattstek till frukost. Hittekatter får skylla sig själva om de går till fattiga hem som vårt.
Vi klippte Vera i hopp om att förebygga rufs. Det enda som hände var att rufset emigrerade norrut.
Erin och Stella tog en dockvagnspromenad. Erin var fiffig och gjorde en syskonsits av sin cykelsits.
Vera ville också vara en docka, så jag körde henne lite hit och dit i vår minsta vagn.
Vi hittade ett mål för vår promenad: hästhagen bakom vår gata. Det är nästan lite sagoaktigt att bo så nära skog, ängar och hagar! Man känner sig rik på något vis.
Vera stod stilla länge och bara tittade på hästarna. Det var en sån där perfekt stund.
Jag var lite orolig för det strömförande stängslet, men som tur var nöjde sig Vera med att stå på replängds avstånd och beundra hästarna, som är lite stora och läskiga på nära håll när
Vilt gestikulerande sa Vera "MÅSTE HA HORSEY!"
Hon var inte alls med på min plan att bara låta hästarna vara kvar i hagen.
Med ännu en liten Amanda-min (de verkar tydligare sen hon fick sin nya frisyr) deklarerade hon sen att "DADDY get horsey Vera!"
För pappor fixar allt.
Med armarna som små vingar flyg-galopperade Vera tillbaka till vagnen som vi parkerat där det klippta gräset övergår till äng.
Där är vår gata, med likadana hus som vi bor i. Förut betyd
På vägen hem hittade vi Erin, som låg i hårdträning för att tävla mot Christian i "silly walks" ;)
Det är skittråkigt att komma hem till världens stökigaste trädgård. Och pinsamt att den här synen är det frsta som möter både gäster och boende på hela gatan. Vi kanske borde köpt det sis
Saker som ställts hursomhelst när barnens kompisar leker, saker som blåser runt...varenda liten grej bidrar till det stökiga intrycket :(
De trasiga cyklarna kan jag itne göra något åt, men alla himla leksaker! Jag gittes inte ens gå runt hörnet och ta kort på de fula, kollapsade lektälten med alla hundra delar kringströdda.
Den underbara framsidan, eller ska jag säga "gatloppet" som folk måste ta sig förbi för att komma till vår ytterdörr. Jag skäms verkligen varenda gång som föräldrar kommer och hämtar/lämna
Sådär.
Sådär.
Sådär.
Och sådär.
Klart ungarna ska få ha leksaker, men när de lekt klart ska allt stå HÄR.
Nu är det härligt igen att öppna dörren på morgonen och se ut! Och jag kan komma hem från busshå
Två nya mormonsystrar kom och pratade. De är i Sverige på ett roterande schema, två månader i varje stad. Hur gulliga och smarta som helst, det var ett rent nöje att diskutera. Den här gången
De la fram bilder för att visa hur de ser på liv och död, meningen med varför vi är här på jorden, etc. Så här spännande hann det bli innan vi fick avsluta. SOm synes blir det ännu mer spä
Inspirerad av mina stordåd i trädgåren, ägnade jag kvällen åt att ta fram barnens höst- och vinterkläder (för jag vet hur stressigt det blir när jag börjar skolan igen och hösten slår til
Gumman i lådan, gumman i lådan...:)
Ett kärt återseende för Vera och hennes höstmössa!