20 August 2009
nu har det gått ett tag, jag skrattar åt det hela nu. jag öppnar hela själen ingen fattar det som kommer ut, vill inte hata livet men jag vill begrava tiden, sitter här igen och skriver även fas
jag ser en tår falla ner igen när jag passerar vid korsningen jag hör en röst som jag känner vid som rycker upp mig från detta liv jag har en själ som jag trott var hel men nu kan jag bara le u
Mina minnen Mina minnen. Jag sitter kvar på samma plats, i en samma plats som igår. Jag sitter fast utan kraft att ta mig därifrån. Jag ser mitt liv genom bilder, jag ser den hjälplösa killen,
Direct link:
http://dayviews.com/tompacko/2009/8/20/