Kan inte fatta att ja överlevt!.... När ja såg dig på sängen på sjukhuset såg det ut som om du sov och ja hoppades av heal mitt hjärta att du skulle vakna och krama om mig.. så blev det inte. I det ögonblicket ville ja inte fatta att han aldrig mer skulle vakna och krama om mig och aldrig mer komma hem på kvällarna och höra hans glada ton nere från tvättstugan.. men så kommer det aldrig mer och bli. När ja kollade på honnom ville ja bara väcka honom och skratta och säga : Gå upp nu din sömntuta ;D. .. men det händer inte mer. han låg där på dödsbädden och såg ut precis som han gjorde när han brukade sova,han arbetsrum hoppas ja att vi kan göra till ett minnesrum. Ja tänder ett ljus för han varje dag.. När vi var på väg hem från sjukhuset var ja både förbannad och ledsen.. ja var förbannad och ledsen för att det just skulle vara HAN och att han just skulle dö så plötsligt.. Efter det har ja nästan haft självmordstankar så dåligt har ja mått..... Men troligtvis är det inte värt och dö. Han blev 42 år gammal och ja kommer aldrig glömma vad han gjort för mig,han finns i mitt hjärta för alltid....
Tror ingen kan förstå hur man kan må av att ens enda pappa plötsligt går bort..
Det ringde på förmiddagen och ja kollade på Tv och när ja tog telefonen så dom att dom sökte ingela(min mamma) och när hon tog det var allt som möjligt,sen hörde ja att mamma började gråta och skrika i vardagsrummet.. Jag visste att nånting hade hänt pappa,ja kände det på mig.. men hoppades innerligt att det inte var han.. ja hade fel... Ja fråga mamma vad som hade hänt. Hon sa att pappa hade dött,en hjärnblödning på jobbet... Ja blev helt tyst. bara gick ifrån och upp på mitt rum,la mig i sängen och började gråta,sen har ja varit helt tom,inte kunnat sova på kvällarna eller nånting.. hela mitt liv är förändrat numera..
Men ja vet att han alltid kommer vara med mig..

Önskar bara att ja kunde krama om honom och säga hejdå en sista gång.. <33

:''''( lider med dej coffe!! <3 fattar inte att sånt här får hända!