May
Monday 7 January 2008 photo 1/1
|
Svenska B inläming 3 september 2007 Vad är igentligen drömmar för oss? Du, jag, hon, han, vi, ni, dom, oss och ja till och med den och det, drömmer. Uppskattningsvis så minns jag varannan morgon, eller annan osalig tid som jag vaknar, vad jag drömt i mitt sömntillstånd. Oftast är dröm-minnen suddiga och abstrakta, och vanligtvis försover jag mig, så en viss stress i uppvakningstillståndet gör att drömmarna glöms bort lika fort som de skedde. Men min tanke är denna: Kan det vara så att drömmar är the final frontier? En sista påminnelse, i den en gång så spirituella mänskligheten, att det finns någonting större än vi? Jag menar de filmer jag har sett när jag har sovit är svulstigare än någon blockbusterproduktion Hollywood någonsin kan frammana och med mer oväntade händelseförlopp än valfri David Lynch film. Dock kan inte vetenskapen förklara det. Visst, neuroligiskt sett osv men drömmar är fortfarande hokus-pokus. Förklara för mig varför jag häromsistens drömde att Spindelmannen jagade mig genom en fullsatt biosalong. För att till slut fånga mig i en återvändsgränd, varpå jag vänder mig om fullkomligt livrädd, bara för att upptäcka att han är en harmlös Lego-gubbe? Visst, symboliken är djupare än marianergraven om man så vill (barndomens traumatiska legoupplevelser, spindelmannens självklara maktposition i min hjältevärld), eller så har jag bara sett för många filmer helt enkelt. Men för mig känns det ändå som om det är något större än så. Tänk er själv in i det, man vill fortsätta drömma oavsett vad det handlar om, för det känns som om man är någonstans där bara just det kan förekomma. Sen vaknar man alltid upp i det bästa av drömmen av någon anledning, och sen kommer man oftast inte ihåg vad det handlade om? Drömmar är viktiga, kanske något av det viktigaste vi levande organismer har. Drömmar är ju inte bara det som händer oss om natten, det är också något som vi strävar efter att uppfylla. Inte för att jag verkligen vill slåss med spindelmannen, jag blir rädd bara jag tänker på det, men dom där drömmarna som ligger lite närmre våra hjärtan. Om var vi ser oss själva i framtiden, eller hur vi hoppas att saker kan förändras, eller den nya lösningen på dom gamla problemen. Drömmarna är våra små gluggar in i ett sorts underland av tankar och känslor. Dit vi bara är inbjudna på väldigt korta besök. Som att vi bara är turister i våra egna själar? Ju mer jag tänker på hur fantastiskt det är att vårt inre är lika oändligt som universum, desto mer absurt blir det att styras av en väckarklocka. Jesper Persson 2007-09-03
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sun 20 Apr 2008 20:19
fan vad grymt skrivet, du är kanske inte så trög =O
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/whepper/146961045/
Visa toppen
Show footer