Saturday 16 February 2013 photo 2/2
|
Då man känner att nu är det nog,
Orken tar slut, tappar hoppet förlorar glädjen.
Tankar som håller en nere och varken något eller någon kan få en upp på fötterna igen, något eller någon som kan få en till att fortsätta kämpa eller någon anledning till varför man ens ska försöka kämpa.
Allt känns så meningslöst och de tomma rummet i en bara växer och växer.
De tar över dagen som natten. Känner sig vilse på ställen som man egentligen ska känna sin starkaste trygghet.
Man släpper taget om allt och de sträcker sig så långt att man slutar bry sig om sig själv, slutar bryr sig om de som står en närmast om hjärtat.
Man känner längtan men man vet inte vad man längtar efter, kan de va till att börja om, kan de va efter någon man förlorat eller håller på att förlora.
Tänker tillbaka till de stunder man kände kärlek, lycka och stolthet och man får en känsla till att ännu en gång att inte veta....vad man ska göra....vad man ska säga...vart man ska ta vägen.
Jag önskar från djupet av mitt hjärta, önskar så hårt att de gör ont i själen att bara få tillbaka henne, att få känna hennes närhet.
Nu som veckor har blivit månader har jag börjat greppat lite smått att hon finns inte här och saknaden blir så stark att jag inte ens kan tänka klart.
Jag vill till henne.
Allt de här kanske låter dumt för er men för mig är det mitt liv, mitt liv som jag nu håller på att gå miste om.
Det här är mitt liv och mina sanna ord till min älskade hund.
Jag kan idag inte göra något annat än att bara hoppas på att du har de bra där du är, att änglarna tar hand om dig mitt hjärta lika väl som jag gjorde.
Vila i fred
och som sagt, du finns inom mig vilket du alltid kommer göra så ses vi en dag.
Min älskade finaste skatt, Tessan!
Annons
Directlink:
http://dayviews.com/xmiisslyckad/512975591/