April
Wednesday 16 February 2011 photo 5/14
|
Kapitel 5
- Hos mig, sade Chad lugnt. Hon vände sig snabbt om och tittade på honom. Han hade fått för sig att han skulle ha förvandlats till ett monster, men det hade han inte gjort. Han såg bara lite mystisk ut.
- Vad menar du? Vart är allt…? Din bil?…, Victoria blev förvirrad.
- Där borta. Chad visade trädet bakom sig, där fanns en spricka. Genom den såg man hans bil och stenen hon nyss satt på. Vart hade hon kommit?
- Jag ska förklara, vi har kommit till en annan värld. Den är snarlik din värld, men något sånt här skulle knappast finnas i din värld sade han och pekade på ett stort och mörkt slott.
- Vad är du för något?
- Av den här världen, nästan som du. Kom. Han gick iväg och hon följde snabbt efter honom eftersom hon var svinskraj. De närmade sig det stora slottet som låg framför en samling breda träd. Det var ett gammalt slott som var byggt av stora gråa stenblock. Det såg ut lite som slottet i “Skönheten och odjuret" Det var ganska smalt men mycket högt med många torn. Victoria blev inte förvånad när hon såg kråkor flaxa vid tornens spetsar. Som ett skräckslott. De gick in i slottet.
- Jag är tillbaka! Ropade han och det ekade i hela slottet. Det var helt tyst. Men plötsligt såg hon att det kom ner människor nerför trapporna. Det kom ner fler och fler och de ställde sig framför Chad. Det var något konstigt med dem. De var alla så…vackra. Alla tjejer var långa och smala och hade långt skimrande hår, antingen svart eller blont. Alla killarna hade svart hår som Chad eller var blonda och bar nå slags svarta mantlar. Skulle en sådan kille komma till skolan skulle han bli på hoppad direkt av tjejerna tänkte Victoria och log.
- Jag har med mig någon, min brud, sade Chad. Vad pratade han om? Hon blev rädd när alla började jubla och undrade vad de var för ena.
- Ge henne ett rum. En kille kom fram och tog Victoria i armen och ledde iväg henne.
- Vad gör du? Vart ska vi? Victoria kunde inte tro att hon hamnat i en annan värld bara sådär. Kanske var det en dröm? Hur som helst så ville hon inte bryta ut i hysterisk panik och börja slå vilt omkring sig. Hon ville se vad som skulle hända.
- Du ska få ett rum, vi är så glad att du äntligen kommit, nu är allt färdigt. Vi har väntat på det här i åratal. Victoria sneglade på honom. Han hade nästan identiska drag med Chad, lika snygg. Fast istället för kolsvart hår var han blond. De gick uppför smala trappor. Väggarna var kalla och fuktiga. De gick igenom långa korridorer med röd heltäckningsmatta. På väggarna hängde bleka tavlor med snirkliga guldramar.
- Vad är det här för ett ställe egentligen?
- Släkten Vlados har ägt detta slott i ett par årtusenden. Chad är den ende som finns kvar inom den släkten så detta är alltså hans slott. Han härskar här. Härskare? Victoria var alldeles tom. Hon befann sig i en annorlunda sagovärld.
- Vad är ditt namn?, frågade hon.
- Lance.
- Jag heter Victoria. Hon ville inte fråga åter igen vart hon var och vad som skulle hända.
De stannade framför en stor trädörr. Med stort besvär lyckades Lance få upp den knarrande dörren. Där inne var det finaste rum Victoria någonsin sett. Det fanns en enorm himmelsäng med mörkröda satinlakan. Gardinerna var stora och svarta. Golvet var täckt av en vinröd heltäckningsmatta. Det fanns stora bord och stolar av fin gammeldags stil. Även en stor soffa med ljus turkost sammetsöverdrag bredvid sängen. I taket hängde en underbar röd diamantlampa. Uppe i varje hörn fanns en stenstaty som vilade i mörker. Det fanns drakhuvuden som visade mod och fåglar som visade fruktan. Det gjorde att de såg levande ut. Tapeterna på väggarna var mörkt guldfärgade och det hängde där tavlor med mörka dystra men mycket vackra motiv. De hade samma snirkliga guldramar som de tavlorna i de långa korridorerna. Det här var som ett mörkt drömrum, hon älskade det.
Bra??
Annons
Comment the photo
8 comments on this photo
Visa toppen
Show footer