Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Flocken rör sig mot den sista frukosten på Koh Kood Resort.
En liten promenad genom de grönskande omgivningarna.
Frukost på den mysiga terrassen.
Samling vid fläkten i väntan på taxin till färjan mot fastlandet.
Vår djurtokiga tjej tar farväl av en av hotellets hundar.
Koh Kood Resort.
En sista resa på Koh Koods fantastiska vägnät där man liksom dragit vägen runt palmerna.
Några broar fick vi också åka på även denna gång.
Familjen går ombord på färjan till fastlandet.
Det fanns inga platser kvar inne i färjan när vi kom och dessutom hade de generöst med AC på så vi valde att sitta på taket med packningen istället.
Om det finns tid att fördriva så kan man ju alltid pyssla lite, även om det blåser.
Packningen kastas av från färjan.
Vi hade en bokad taxi som väntade vid piren för att ta oss den knappt 5 timmar långa resan till Bangkok. Längs vägen blev det lunchstopp.
Baksätet och underhållningen.
Vi närmar oss Bangkok och det känns som att komma hem.
Som sagt, Bangkok gillar svenska grejer.
Vår nya boning, Bel Aire Hotell i Bangkok. http://www.belairebangkok.com/
Manfred inmundigar en kopp kaffe och försöker vänja sig vid kontrasten mot den knappt bebodda ön som vi vaknade upp på.
Det fanns möjlighet till skoputs. Vi beslöt att våra sandaler och foppatofflor inte skulle få denna behandling.
Vi testar McDonalds. Det smakade ungefär som hemma, fast det var omöjligt att inte bli supersized. Gigantisk läsk och pommes trots att jag bad om något annat. Well.
På marknaden längs vägen såldes allt möjligt. Konceptet med receptbelagda läkemedel verkade inte ha slagit igenom.
Det spanas på staden. Bangkok, staden som aldrig sover. Dessutom känns det som att hela staden lever i flera olika våningar. Banan som går i luften är till Skytrain.