Thursday 23 July 2009 photo 1/1
|
Man tror oftast att människor är mest rädda för döden. Men våran hjälte satt i tystnad och tänkte genom sitt liv. Han var inte rädd för döden, det hade han aldrig varit utan det som skrämde honom mest var att bli ensam. Ett trauma som inträffat årtionden tidigare, fast han förnekat det i tystnad.
Som barn hade hans största rädsla varken varit ormar eller mörker, inte heller döden utan det var att förlora sin familj - att bli ensam. Som barn hade hans mor alltid funnits till hands, nu var hon borta. Han låg fundersam i soffan och tänkte. Kanske inte livet är så dåligt efter allt? Han hade fortfarande hälsan och sin lilla gnista i livet, Egyptens pyramider. Han hade alltid velat besöka dem.
Det var viktigt att ha drömmar. Som barn tänker man att allt är möjligt. Nobelpris eller rockstjärna, allt är möjligt. När man blir äldre påverkar onda krafter och gör att du lägger dina drömmar i en liten låda och begraver den för att sedan ta fram den när man blivit gammal och sjuk. Man betraktar innehållet och tänker, "Varför? Varför överger man sina drömmar, varför blir man nöjd med en tillvaro som inte är ens öde?"
Vår hjälte hade, till skillnad från andra, aldrig begravt den där lådan. Han hade stoppat den i fickan. Han ville besöka pyramiderna och det var tanken av dem som fick han att fortsätta.
De som verkligen lever är inte dem som lever i sekel utan dem som lever varenda minut av sitt liv...
Det är inte allt som räknas som går att räkna, och inte allt som går att räkna som räknas... Vår hjälte somnade utan att märka det, det enda som hördes i tystnaden var vår hjältes tankar om liv och död...
Som barn hade hans största rädsla varken varit ormar eller mörker, inte heller döden utan det var att förlora sin familj - att bli ensam. Som barn hade hans mor alltid funnits till hands, nu var hon borta. Han låg fundersam i soffan och tänkte. Kanske inte livet är så dåligt efter allt? Han hade fortfarande hälsan och sin lilla gnista i livet, Egyptens pyramider. Han hade alltid velat besöka dem.
Det är inte allt som räknas som går att räkna, och inte allt som går att räkna som räknas... Vår hjälte somnade utan att märka det, det enda som hördes i tystnaden var vår hjältes tankar om liv och död...


Visa toppen
Show footer