Thursday 27 February 2014 photo 1/1
|
Är så trött på att vara sjuk nu, halstabletter och té vägrar hjälpa.
Jag bryr mig inte riktigt om att det knappt är några aktiva på denna sidan längre eller någon som läser detta men ibland är det skönt att bara skriva av sig, och ha tanken med sig att det kanske kan vara någon som läser det och förstår. Jag vet inte.
Hur som, i april förra året var jag på praktik hos Bingo Rimér. Jag tror inte jag skrev ner allting som hände, varken här eller på min dåvarande blogg jag hade.
I alla fall, jag är ganska säker på att detta hände en tisdag på min andra praktikvecka. Jag slutade rätt sent och det började mörkna ute. Jag gick till Karlaplan och tog tunnelbanan därifrån till Gullmarsplan, varifrån jag steg på och satte mig ungefär i mitten på bussen. Efter någon hållplats hoppade två skinheads på och satte sig relativt långt bak i bussen. Redan här kände jag obehaget stiga och jag fick liksom kalla kårar längs ryggraden.
Bussen fortsatte sin färd och stannade som vanligt vid varje hållplats där folk steg på och av, det som inte var som vanligt var dock att jag var rädd. Dessa skinheads hade flyttat sig ett säte närmare mig vid varje gång bussen stannande. Bussen närmade sig där jag skulle stiga av och jag tryckte på stopp varav jag hör en av killarna bakom mig säga ''Haha, vart är vi ens?'' och de går sedan av bussen och ställer sig vid sidan av. Även jag går av och sätter kurs mot där min morbror och hans familj bor eftersom det var där jag sov under dessa praktikveckor. De två killarna börjar också gå, en bit i från mig, i samma riktning. Efter ett tag börjar de gå snabbare och tar in på mig tills den ena av de två tar tag i min axel, vänder mig om och säger ''Hörru, ge oss din mobil, grabben''. Tankarna i mitt huvud flyger runt och mitt hjärta börjar pumpa som aldrig förr, jag försöker lugna mig och svarar ''Nej, jag tänker inte ge dig min mobil.''
Den andra killen har nu kommit ifatt och säger samma sak varav jag fortfarande nekar till att ge de min mobil frivilligt.
Detta håller på en stund och plötsligt säger den ena killen till sin kompis att han ska visa mig knogjärnet, vilket han gladeligen gör och smeker sin hand med knogjärnet på och flinar.
Jag börjar förstå nu att detta är på riktigt, detta verkligen händer mig, Robin Berglund, och jag vet inte vad jag ska göra. Sekunderna går och jag stirrar på dem med en rädsla jag aldrig känt förut.
Resten behåller jag för mig själv, mer klarar jag inte heller av att skriva i nuläget även om det var skönt att dela med sig utav detta.
Fallet har öppnats igen och jag ska nu på fredag till tingsrätten. Jag hoppas att allt ordnar sig och det blir ett slut på hela.
Annons
Comment the photo
Music-Is-Heaven
Mon 3 Mar 2014 18:10
Jag rös i hela kroppen och känner gråten i halsen av lite personliga skäl när jag läser detta. Hoppas verkligen att dessa två ställs mot väggen och får vad dem förtjänar. Ingen ska bli utsatt för det du blev utsatt för, varken mentalt eller fysiskt, aa vet inte vad jag mer kan skriva... Hoppas du blir frisk snart fina du.
sliten
Sun 2 Mar 2014 08:15
Man kan ju bara önska att såna där korkskallar alltid fick stå till svars för vad dom gör, och att straffet alltid är flerdubbelt de skador de orsakat. :(
sistavalsen
Thu 27 Feb 2014 18:32
Krya på dig!
Usch vilken hemsk upplevelse att vara med om. Hoppas inte du blev skadad.
Usch vilken hemsk upplevelse att vara med om. Hoppas inte du blev skadad.
Sillycat
Thu 27 Feb 2014 16:28
Läser alltid allt! Och herregud, grymt bra att du vågade göra en anmälan!
XtorayamiX
Thu 27 Feb 2014 15:20
Oj, jag kan inte ens föreställa mej vad du gått igenom! Men du är stark och modig som inte stänger in det inombords, utan faktiskt berättar om det och vågar gå vidare med anmälan. Du förtjänar verkligen en stor kram!
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/shiftyx/517484741/