September 2010
YEEEEES de vann båda rockbjönarna! :))))) <3333333333 GRATTIS till de och till att TVILLINGARNA FYLLER ÅR IDAG!! <33
Jag fortsätter Ficen på detta datumet. Och ny bild. Och BÄTTRE uppdatering, jag lovar er, nu blir det en ny nystart!! Text 79 SÖNDAGEN! Jag stog i mitt rum. Kollade på alla plagg
Text 80 Vi bstämde att jag skulle gå till Lisa, och soova över. När jag kommit fram och stigit innanför dörren så var det kaos. Lisa, som hade kommit för att öppna grät, hennes mamma och
Text 81 BILL Tom och jag kom nyss hem från en ny intervju. Nu satt vi vid vårat köksbord och spelade kort. Jag fattade aldrig vad det gick ut på. För Tom ändrade alltid reglerna. - JAAAAAA!!!
text 82 TOM - TOOOOOOOOOOOM!!!! Väste Bill och puttade på mig. - Vi är på flygplatsen nu! - Jaha!? är vi redan hemma? frågade jag ovetande. jag öppnade ögonen och hörde skrik igen. Det kun
Text83 - REBECCA! Sa jag och nästan kastade mig på henne. - Tom..... Mumlade hon med ansiktet inmulat mot min axel. Det kännde så hemma, och så bra, att äntligen få se henne igen, att få
Text 84 - Du måste tyvärr vänta, för jag har lovat Bill att inte säga något... Inte något alls..... Retade jag henne med. Hon log och ryckte på axlarna med armarna i kors. - Okej då.... Sa
Text 85 Jag hörde små dåva skall inifrån huset. - Justja! Ni har hundar! Utbrast jag. - Japp.... Och alla är lika söta. Log Tom. - Visa mig! Fnissade jag nyfiket och kollade mot huset. Det v
Text 86 - Nu fortsätter vi till mitt rum! Utbrast Tom mitt i sitt gullande med Schnee. Vi gick genom en liten korridor tills vi kom fram till en dörr. Med en bild på Tom, när han bara kunnde ha
Text 87 - Nej... Nu tar vi och sticker härifrån... Utbrast Tom med ett stort léende och väntade spännt på min reaktion. - Okeeeej? Vart ska vi? Frågade jag. - Hemlis! Log han - Bill och Lisa
Text 88 - Det börjar på E och slutar på N. Sa Tom flörtigt och kollade på mig. - Öhh.... Sa jag och började tänka så det knakade - Ekvatorn? Frågade jag. Alla började skratta. - Gumma
Text 89 TOM! Snart var vi framme vid flygplatsen... Rebb hade tjatat hela tiden att få veta vart vi skulle, men jag hade bara sagt att hon inte fick veta.... Bara att det började på E och slutade
Text 90!! REBECCA! - Bajsväder! Utbrast Tom när han såg ett ganska stort, och svart måln komma smygandes på himlen. - Kan inte muskelknutten komma så vi får komma in innan regnet kommer?
Text 91 Vi hade väntat ett bra tag och Bill började få en massa spring i benen.... Med andra ord började han hota, den stackars mannen, med att gå in själv. Men som tur var hörde ju inte
Text 92 Jag kollade chockat på Tom. - Förlåt för, vad? Frågade jag. - För att jag är dum i huvudet.... Röt han och kollade in i ett av planets väggar. Jag såg att piloten kom gåendes mot
Text 93 Planet hade äntligen lyft, och jag satt i Toms knä och lekte med en av de svarta flätorna. - Vill du ha något att dricka? Frågade Han. - Visst! Log jag och släppte flätan. Han b
Text 94 - Vaddå fel? Frågade Bill. - Men..... Altså.... Ibland, går man med på saker, man igentligen gör..... Och sedan ångrar man det.... För det sårar alltid andra.... Sa jag och koll
Text 95 Vi hade just landat och Rebb höll sig i mig för att inte ramla. - Vi ska bara åka en liten kilometer bort, sedan får du vila... Tröstade jag henne med. - Förlåt,Sa hon snurrigt. - me
Text 96 Väl inne i rummet sa den konstiga, korta mannen att han skulle gå sin väg, för att han hade allt för mycket att göra. Rebecca fnissade kvavt bakom dörren då han stängt den efter sig
Text 97 Vi satte oss ned för att prata om vart vi skulle äta. Vi kollade runt i hotellrummets katalåger över resturanger och pratade hejvilt om vilken vi skulle äta på. Men vi bestämde oss bar
Text 98 (Snart del 100!!!) - Yess! Utbrast han hurtigt och kom ut till hallen. - Ska vi gå? Frågade jag. Han log och mumlade något otydligt. Men jag öppnade inte dörren. Jag höll igen den så
Text 99Jag vaknade av att solen lös mig rakt i ögonen. Jag vände envist ned huvudet i kudden, och försökte somna om. Men icke sa nicke, jag vred och vände mig tills att ögonen var helt klarvakn
Text 100 - Rebb. Sa jag alvarligt. - Få inte ett utbrott, bli inte för arg, eller säg inte emot mig förrän jag har berättat klart..... Jag kysste henne. Jag visste inte om det var den sista gå
Visa toppen
Show footer