Thursday 10 September 2009 photo 9/37
|
text 12
En rysning föll över hela kroppen, öppnade ögonen och såg på Bill, han var så fin. Den bästa person jag mött nån gång!
Det ända jag tänkte på var Bill, hela tiden. Ibland var det jobbigt men ibland inte, jag njöt av att få älska honom.
Min mobil ringde och det dunkade TH av ringsignalen, jag bara tittade på mobilen som låg på bordet, och han började skratta.
- Vadå? är det nått fel med att jag gillar er musik?
- Nej då, det är jättebra, men jag reagerade på ett så konstigt sätt.
- Hur då?
- Men det är inte så ofta jag hör min egen röst i en ringsignal, min kompis ringsignal.
- Vi behöver inte vara kompisar mera, vi kan nog vara ihop nu, jag tror inte kompisar kysser varandra, sa jag.
Han blev röd i ansiktet, och jag bara längtade efter en kyss till, och det dröjde inte länge fören hans ansikte blev sin vanliga färg och jag kysste honom en gång till. Denna gång en mycket längre kyss än förra gången.
- Ska vi inte sova nu? frågade jag.
- Ja, vi, bara du och jag, jag och du. svarade han.
Vi gick mot sängen och han lade sig snabbt ner i mitten av sängen.
- Och vart hade du tänkt jag skulle sova då? frågade jag.
- Åvanpå mig? svarade han uppmuntrande.
- Skulle inte tro det! försäkrade jag honom om. Hans glada ansikte ändrades snabbt till ett skämmigt uttryck.
- Men den jag kan ligga bredvid.
- okej!! sa han och flyttade sig till ena sidan av ssägen som igentilgen var avsedd för en peson. jag kröp in bredvid honom och sparkade av mig byxorna så att jag bara låg i ett linne och trosor. Jag sa godnatt och pussade honom på näsan och somnade snabbt.
Jag vaknade igen på morgonen av att jag fick en kyss av min älskade. Jag trodde först jag inbillade mig, men när jagsen öppnade ögonen så såg jag ett välbekant ansikte och förstod att det var på riktigt. Jag vaknade bara en stund och somnade sedan om igen, och vart väckt på samma sätt den andra gången oxå, och inte förrän då steg jag upp.
En rysning föll över hela kroppen, öppnade ögonen och såg på Bill, han var så fin. Den bästa person jag mött nån gång!
Det ända jag tänkte på var Bill, hela tiden. Ibland var det jobbigt men ibland inte, jag njöt av att få älska honom.
Min mobil ringde och det dunkade TH av ringsignalen, jag bara tittade på mobilen som låg på bordet, och han började skratta.
- Vadå? är det nått fel med att jag gillar er musik?
- Nej då, det är jättebra, men jag reagerade på ett så konstigt sätt.
- Hur då?
- Men det är inte så ofta jag hör min egen röst i en ringsignal, min kompis ringsignal.
- Vi behöver inte vara kompisar mera, vi kan nog vara ihop nu, jag tror inte kompisar kysser varandra, sa jag.
Han blev röd i ansiktet, och jag bara längtade efter en kyss till, och det dröjde inte länge fören hans ansikte blev sin vanliga färg och jag kysste honom en gång till. Denna gång en mycket längre kyss än förra gången.
- Ska vi inte sova nu? frågade jag.
- Ja, vi, bara du och jag, jag och du. svarade han.
Vi gick mot sängen och han lade sig snabbt ner i mitten av sängen.
- Och vart hade du tänkt jag skulle sova då? frågade jag.
- Åvanpå mig? svarade han uppmuntrande.
- Skulle inte tro det! försäkrade jag honom om. Hans glada ansikte ändrades snabbt till ett skämmigt uttryck.
- Men den jag kan ligga bredvid.
- okej!! sa han och flyttade sig till ena sidan av ssägen som igentilgen var avsedd för en peson. jag kröp in bredvid honom och sparkade av mig byxorna så att jag bara låg i ett linne och trosor. Jag sa godnatt och pussade honom på näsan och somnade snabbt.
Jag vaknade igen på morgonen av att jag fick en kyss av min älskade. Jag trodde först jag inbillade mig, men när jagsen öppnade ögonen så såg jag ett välbekant ansikte och förstod att det var på riktigt. Jag vaknade bara en stund och somnade sedan om igen, och vart väckt på samma sätt den andra gången oxå, och inte förrän då steg jag upp.


Visa toppen
Show footer