13 February 2008
Jag stiger upp. Jag går
omkring i bleka dager; jag ser hur den förändras på mina
händer och rockärmar: jag kan inte nog säga hur denna
dager äcklar mig.
Det är mitt ansikte som återspeglas. Jag står ofta under de här
förlorade dagarna och betraktar det. jag begriper ingenting av
detta ansikte. Andras ansikten har en mening
Det finns i alla fall en sak som det är roligt att se på ovanför kind-
ernas slappa partier, ovanför pannan: det är den vackra röda flamman som förgyller min hj&au
Min blick sänker sig sakta och med leda över pannan och kin-
derna: den möter inget fast motstånd, den sjunker ned i sanden.
Naturligtvis finns det en näsa, en mun, men all
Jag måtte ha betraktat mig själv ännu längre: vad jag ser är
mycket under apan, det ligger vid gränsen till växtvärlden, i nivå
med polyperna. Det leve
Direct link:
http://dayviews.com/utrikes/2008/2/13/